Recept rotera vyn väst

||

Förord
af utgifvarne.

1 Förkonsekvensändrat/normaliserat något mer än tio tid sedan begynte Z. Topelius samla dem utspridda bladen af »Min tänkebok», hvartill denne redan 1870 ägde uppgjort den inledande planen. detta plats hans önskan för att gifva sin efterverld ett inblick inom hans personliga perception af tidens samt evighetens stora problem att diskutera, icke till detta, för att han tillmätte sin åsigt ett afgörande innebörd, dock emedan han kände sig manad för att framlägga den såsom frukten af en långt lifs erfarenhet.

2 Den ursprungliga planen omfattade en vida större antal uppsatser, än dem författaren förunnades|| period för att utföra.

detta existerar endast »Blad ur min tänkebok», vilket för tillfället efter hans död framläggas till allmänheten. nära utskrifvandet samt ordnandet af dem särskilda uppsatserna äga utgifvarne följt den senaste innehållsplanen, dock nära utgifvandet ånyo af dem ark, liksom stått tryckta inom tidskrifter samt kalendrar, äga tidigare manuskript blifvit följda, emedan författaren nära detta tillfälliga utgifvandet af en sådant ark häri ofta ägde sammanträngt innehållet ur flera uppsatser.

3 nära ett blick vid dagteckningen beneath hvarje artikel finner man, för att dem allra flesta tillkommit kalenderår 1895, alternativt betalkort efter detta författaren nära sjuttiosju års ålder genomgått ett lifsfarlig sjukdom.

Tänkeboken förändrade då mot enstaka viss grad riktning. detta rent andliga innehållet blef detta öfvervägande, samt bladen angående nystafningen, qvinnofrågan, bildande bildkonst, vetenskaper, dödsstraffet, likbränningen, tillsammans med flera blefvo oskrifna.

4 Äfven inom andra afseenden måste detta Topelii sista jobb betraktas såsom ofullbordadt. Luckor samt brister behärska spåras, dem författaren nära utarbetandet tänkte sig behärska fyllning.

noteringar inom marginalen märkas måhända såsom oarbetadt ämne. dock endast dem maximalt ofullständiga samt dem af författaren sjelf icke uppskattade uppsatserna hafva uteslutits. en avsnitt ifall kriget finnes påbörjadt samt flera gånger omskrifvet, senast den sista dygn författaren skänktes helsa samt arbetskraft, 12 månad 1898.

||

5 Z. Topelius plats mer än dem fleste författare genomträngd af ansvarskänsla på grund av sitt mening.

han säger inom en fragment af företal mot denna bok: »Hvarje mening skapar sin tankeverld, ifrån allmaktens: varde! ända mot barnets joller. Därför kunna intet mening komma tillbaka spårlöst mot källan. Naturljuden förgå, tanken inom sig existerar plantdel utan grodd, termen existerar papper samt små frukter från växter sitt ansvar.»

Helsingfors inom oktober 1898.

|||1|

HURU idéer VISSNA.

6 Jagkonsekvensändrat/normaliserat äger läst flera definitioner vid tanken.

Filosofen konstruerar samt lagbinder honom inom geometriska linier – poeten tillägg vid honom inom molnen samt aftrycker honom inom känslornas vax – ockraren myntar honom mot guld – skomakaren inpluggar honom inom sulan – idioten stirrar vid honom såsom ugglan vid dagsljuset, dock hvem denne existerar är kapabel ingen yttra. han existerar jag, denne existerar ni, denne existerar allt samt vid identisk gång intet.

Likväl existerar detta denne, liksom beherskar verlden. Hans bakgrund existerar verldshistorien.

7 Antag – ifall oss försöka binda honom inom bilder – för att han existerar ett våg: han uppstår inom hafvet och|2| sjunker inom hafvet åter. enstaka fågel: denne flyger samt tröttnar.

Några spel vilket besitter god sammanstötning existerar Dishonored, var ni kunna duka, avvärja samt ladda dina svängar samtidigt såsom ni blandar magi samt vapen däremellan.

ett blomma: denne gror samt förvissnar. Genom seklerna kunna han vandra vilket ljusstrålen inom verldsrymden, dock icke evigt – angående han födts inom enstaka menniskohjerna – denne sjunker, denne tröttnar, han torkar ut, denne slocknar. detta existerar hans ändlighet inom den oändliga rymden. på grund av evighetstanken – Guds tanke – måste denne böja sig tillsammans med alternativt mot sin vilja.

8 Tankarna äro själens växtrike.

önskar ni känna till, huru enstaka tankeverld gror, fråga våren! Huru torkar ut han, fråga hösten! Våren ser ständigt vidare, hösten ständigt åter, dock hösten äger detta företrädet, för att äfven behärska titta vidare vid nya vårar. detta existerar dem gamlas lycka.

9 flera vissnade reflektioner äro endast utblommade caprifolier. Döm dem icke mot döden; dem äro perenna! Gif dem nederbörd, solsken samt varm luft; dem utbildning ännu behärska dofta.

18 2/7 90.

|3|

MIN TRO.

10 Tronkonsekvensändrat/normaliserat existerar menniskoandens botten.

ett ande utan tro existerar en bottenlöst haf. Därför börjar hvarje lifsåskådning tillsammans tron.

11 Min tro existerar min ensak tillsammans Gud samt angår andra blott inom den mån, den förmå antagas hafva en effekt. Jag bekänner denna tro närhelst, hvarhelst en vittnesbörd existerar af nöden, dock jag anser öfverflödigt för att framvisa den vilket något slags inträdeskort på grund av himmelen.

denna plats bör jag blott angifva min lifsgrund.

12 Jag existerar lycklig för att hafva uppvuxit inom den lutherska religiös tro, hvilken jag älskar samt vördar, icke på grund av för att jag håller denna kyrka på grund av ofelbar alternativt allena|4| saliggörande, utan på grund av för att denna ärligt söker sanningen inom Guds uppenbarade mening. Jag tror liksom en folkskolebarn vid Luthers lilla katekes, alltså vid den treenige Herren Gud, hans team samt hans evangelium.

samt detta tror jag af själ samt hjerta, icke af personlig kraft, förnuft alternativt lärdom, utan af Guds nåd, såsom genom Kristus kallat mig mot sitt underbara ljus.

13 en bör jag icke förtiga, nemligen för att jag anser kristendomen inom sitt innersta väsen artikel lif, icke lära. Kyrkornas dogmer hafva tillkommit på grund av för att klargöra samt begränsa trons innehåll, dock äro endast bristfulla menskliga försök för att formulera inom bokstaf detta, liksom endast förmå genomlefvas inom ande.

Hvilka söndringar, hvilka olidliga bittra trätor mellan dem kristne besitter ej denna bokstaf föranledt! Jag anser, för att kristendomens läka väsentliga innehåll är kapabel sammanfattas inom några ett fåtal enkla ord: Jag tror vid Gud Allsmäktig, min Fader, himmelens samt jordens Skapare. Jag tror vid Jesus Kristus, Guds Son, Menniskans Son, min samt verldens Frälsare. Jag tror vid Guds helige Ande samt evinnerligt lif.

14 Icke enstaka bokstaf mer, dock icke heller ett prick mindre.

Förena samtliga söndrade kyrkor, sekter samt meningar inom denna bekännelse, hvilken ju ingår vilket grundtanke inom samtliga kristnas tro; håll fast nära detta föreningsband, lägg ringa vikt vid varenda bisaker nära dess blad, samt varenda utbildning avsluta sig samman kring Kristi kors, dock mycken ofrid samt mycken förargelse utbildningsinstitution hafva upphört vid jorden.

15 Jag förstår icke den tolerans, vilket anser hvarje tro lika god, endast den existerar uppriktig.

ett gräns måste finnas mellan sanning samt hus. Jag erkänner|5| ingen kristendom utan bibelns Kristus. Jag dömer villfarelsen, icke den villfarande. Jag kunna icke titta in inom ett medmenniskas innersta. Jag känner icke dem vägar, vid hvilka Guds Ande förmå leda oss samtliga genom mörker mot ljus; jag vet blott, för att dem äro flera. Hvarför skulle min väg artikel den enda rätta, den enda möjliga?

16 Kristendomen existerar en mysterium, vilket kunna bevisas endast af inre upplevelse.

Utan denna döma oss liksom den blinde ifall färgen; tillsammans med denna måste oss böja oss vilket ungar på grund av Guds samt bibelns auktoritet. dock detta hindrar oss icke för att tänka, undersöka samt fråga, dock ständigt ödmjuka. Skriften sjelf skall besvara frågorna; icke därför, för att oss utplocka dem ställen, likt stödja vår förutfattade fras, samt förbise alternativt förneka dem motsägande, utan sålunda, för att oss lemna vår fras åsido samt jemföra detta skenbart stridiga såsom lärjungar, hvilka redligen söka sanningen.

Jag existerar olärd inom skrifttolkning samt tillmäter min fras ingen innebörd. dock jag frågar vilket flera andra samt önskar nämna en par problem att diskutera, vid hvilka jag tror mig äga funnit en svar.

17 Jag besitter t. ex. funnit en förvillande öfversättningsfel inom Luthers lilla katekes, andra trosartikeln. Luther fann inom grekiska grundtexten termen hades, dödsriket, vid hvilket mening katolikerna stödja sin lära ifall skärselden.

till för att undvika denna lära, öfversatte Lutherhades tillsammans med helvetet, »nedersteg mot helvetet». dock i enlighet med Math. 25: 41 existerar helvetet före domen endast tillredt till djeflarna, samt Kristus skulle således hafva nedstigit mot dessa. Jag läser därför inom andra trosartikeln: »nedersteg mot dödsriket».

|6|

18 Viktigare på grund av bibelforskningens frihet existerar läran angående Guds treenighet, hvilken till tviflarne existerar den maximalt hårdnackade stötesten.

Jag vågar ett tolkning vid bas af 1 Kor. 15: 24–28. Paulus säger, för att nära änden skall Kristus, sedan allt blifvit honom underlagdt inom domen, öfverlemna riket åt Fadern samt sjelf varda underlagd honom, vid detta för att Gud skall existera allt inom varenda. Alltså, vid identisk gång oss erkänna den treenige Herren Gud, hindrar oss intet för att tänka oss tredelningen begränsad mot Kristi uppdrag till verldens frälsning, detta existerar mot tiden, tidsåldern (άίων) ifrån verldens skapande mot verldens ände.

Därefter följer ett tidlös evighet, var enstaka odelad Gud existerar allt inom alla.

19 Vår tanke kunna icke sträcka sig öfver tidens gräns. Kristus äger på denna plats, liksom ständigt, valt dem menskliga liknelser, Fader, Son samt Ande, beneath hvilka vår tanke är kapabel uppfatta frälsningens verk, samt betonar därför vid identisk gång sin objekt tillsammans Fadern samt den odelade Faderns öfverlägsenhet.

inom öfrigt må tviflarne ihågkomma, för att menniskan, skapad mot Guds afbild, likaså existerar inom tiden en treenigt väsen af lekamen, själ samt ande, dock inom en tillkommande lif, efter domen, mot sitt väsende ande.

18 1/8 95.

|7|

TRO samt VETANDE.

20 Tronkonsekvensändrat/normaliserat omfattar menniskans centrala krafter samt existerar, aktivt såsom passivt, den starkaste inflytande vid jorden.

Tron förliknas nära makten för att flytta berg; tron träffar samt upprättar, helar samt dödar. Hvem rasar likt fanatismen? Hvem lider såsom martyren? Hvem älskar likt den besvarade, hvem hatar likt den besvikna kärleken? Tron allena existerar förvissad ifall himmelens salighet.

Det finns huvudsakligen tre olika sorters krympning; plastisk krympning, uttorkningskrympning samt autogen krympning.

samt denna auktoritet vågar vetandet inom sitt öfvermod förneka samt håna, vetandet, vilket beständigt söker, frågar, gissar samt icke förmå uppställa något sålunda visst inom ljus, för att icke en annat vetande bestraffar detta inom morgon tillsammans lögn! Vetandet existerar Juno|8| inom molnet, liksom tanken beständigt tror sig omfamna inom dimmorna samt ständigt åter förlorar ur sigte.

Ringaktar jag vetandet? Fråga mig, ifall jag önskar återvända mot Ptolemei geografi, fråga mig, angående jag inte någonsin inom mitt eget inre känt menniskoandens osläckliga törst för att forska samt fråga! samt likväl säger jag, för att vetandet, liksom mäter stjernorna samt lodar verldshafven, existerar en svagt små människor inom jemförelse tillsammans med den jättestarka tron, såsom öfvervinner verlden, bevittnat dess alster samt förutsäger dess ände.

21 flera betrakta tro samt vetande likt inkompatibla motsatser.

dem kristne säga: förnuftet får icke mästra tron. Å sin blad uppställer vetenskapen liksom sin inledande regel för att förneka tron. Båda fara vilse; tro samt vetande äro icke inkompatibla, dem komplettera hvarandra, dem ingå inom hvarandra såsom källan ingår inom vattendrag, såsom sagan ingår inom historien. Skriften, vilket därför ofta bestraffar falsk lärdom samt varnar på grund av den förståelse, liksom uppblåser, likställer ingenstädes vetandet tillsammans otron.

Kristus säger: jag existerar sanningen. Paulus säger: oss känna till vid hvem oss tro. detta förnuftiga vetandet ingår inom tron, likt ett bevisad inre kunskap, likasom tron ingår utan bevis inom vetenskapens axiomer. Naturvetenskapen bygger verlden af atomer; visa mig atomerna, visa fram etern! dem finnas ingenstädes, dem äro enstaka obevisad tro, samt likväl tviflar ingen vid deras tillvaro.

Källan förnekar vattendrag genom för att qvarblifva inom sin bädd, vattendrag förnekar källan genom sin rörelse vidare. samt dock existerar källan intet annat än enstaka älv inom hvila, vattendrag intet annat än enstaka källa inom rörelse. Bådas syfte samt ände existerar detta ändlösa hafvet. Tron börjar samt slutar|9| tillsammans Gud: detta högsta vetandet. Vetenskapen börjar tillsammans med ett förutsättning, liksom existerar intet annat än tro samt slutar gent emot detta oändliga tillsammans enstaka fråga.

Hvad existerar då detta annat än enstaka väg ifrån tro mot tro, ifrån källan mot hafvet?

22 Därför existerar tron den ständigt rörliga, skiftande, växlande menniskoandens botten, af hvars intensitet folkens lifskraft beror. en människor existerar starkt utåt samt inåt endast således länge detta bevarar sitt gudsmedvetande, sin tro. gå förlorad detta, börjar ett aftyning, liksom ingen skinande civilisation inom längden kunna uppehålla.

Civilisationen berör endast menniskans periferi, ej hennes innersta, samt existerar sjelf ändlig, hemfallen åt detta ändligas undergång.

23 ett man utan tro existerar enstaka våg utan kust, rotlös, bottenlös, roterande kring sig sjelf alternativt kring ändliga syfte, liksom till tiden påkalla hans medverkan. denne äger dock dessa syfte, därför länge dem hålla; dock enstaka qvinna utan tro existerar ett sjelfmotsägelse.

angående än därför begåfvad tillsammans tankens tydlighet samt omdömets klarhet, finner denna icke var sitt lifs centrum; hennes bestämmande motiv äro invuxna inom detta omedelbara, reflexionslösa, obetingadt hängifna såsom utgör trons innersta väsende. Undertryck denna lifsgrund, lär hon bygga vid den kritiska tanken, samt denna existerar icke qvinna mer, denna existerar ett bastard af bedömning samt emotion, reflexion samt passion, vacklande mellan båda samt exponerad till bådas förvillelser.

24 inom sin innebörd af kristen lifsmakt äger tron sin motsats inom otron, antingen denna bekänner läran samt förnekar lifvet alternativt öppet förnekar lif samt lära.

Den förra formen existerar den allmännaste; sålunda djupa rötter|10| äger dock bekännelsen, för att den helst bäres såsom död tro vid läpparna tillsammans en förströdt alternativt bortvändt hjerta. dock otro inom den innebörd, för att man ingenting tror, existerar en mening utan innehåll. Natura abhorret a vacuo, naturen tål intet tomrum. var en sådant inom vårt innersta uppstår, inrusa spöken. därför oskiljaktig existerar tron ifrån menniskans innersta väsende, för att äfven den, såsom förnekar allt, dock slutligen måste tro vid sig sjelf.

Fritänkarne bedraga sig: den Gud dem förneka återkommer ofelbart vilket afgud. detta tidehvarf, såsom dyrkade förnuftet, plats ända mot bräddarna uppfyldt af vidskeplig vantro. ni, vilket kallar Gud enstaka äldre barnsaga, knäfall till Cagliostro, begär svar af dem döda alternativt tillbed dig sjelf!

18 8/3 95.

|11|

ODÖDLIGHET.

25 Omkonsekvensändrat/normaliserat oss på baksidan oss ägde intet samt framför oss endast döden, grafven samt åter intet, hvarför skulle oss lefva?

Hvarför skulle oss älska, strida, längta, lida, försaka, jobba, tro, tänka?

26 Ja, hvarför? Allt vore ju endast enstaka försvinnande vision, således litet värd samtliga dem omsorger, oss nedlägga vid detta lif, för att oss ju hellre kunde förblifva sofvande inom vår inledande sorgfria barndoms vagga, inväntande döden, än utföra oss därför flera onödiga oro på grund av ett tillvaro utan hopp.

Dagsländan vore lyckligare än oss, hennes väntetid existerar mindre, denna föds samt denna dör tillsammans med dagens stjärna, denna hinner ej fråga|12| på grund av hvad denna existerar mot. dock oss äga vår rastlösa tanke, likt lemnar oss ingen ro, vår osläckliga törst efter sällhet, våra lystna sinnen, vår forskande ande, såsom inte någonsin tröttnar för att fråga. Hvad återstår på grund av den döde, då allt på baksidan honom samt framför honom existerar till ständigt förbi?

Mörkret, tystnaden, ensligheten, kölden, minnesförlust, dvalan, tillintetgörelsen. Hvilket perspektiv, sedt ifrån dem ljusa höjderna af en varmt menniskolif!

27 Därför äro dem, såsom icke tro vid en tillkommande lif, tvungne för att söka hopp, lycka, inkomst samt uppgift inom dem smala avgränsningar af detta nuvarande, inom jordisk ära, auktoritet, njutning samt tillfredsställda passioner.

detta lyckas dem måhända inom unga kalenderår, därför länge ett utdragen kommande lofvar dem allt, dock på grund av den gamle, den obotligt sjuke, den vid lifvet bedragne finns ej mera enstaka morgondag. samt inom sjelfva njutningen spökar redan dess hopplösa snara ände. Utan evigt liv intrasslar sig lifvets klurig fråga inom olösliga knutar.

28 dem åter, likt söka lönen inom ädel aktivitet till människor samt mensklighet, behärska ej dölja till sig, för att dem jobba till minnesförlust.

Hvad återstår af deras verk, då dem ej mera äro till? en försvinnande namn, nya okända behof samt ett af likgiltige trampad graf. Utan tro vid en lif efter detta behärska oss ej hängifva oss ens åt dem ädlaste lefnadsmål, emedan allt blir ändligt, försvinnande, otillfredsställande, ett fråga utan svar samt enstaka tillvaro utan spår.

29 Hvad existerar en lif, såsom dör? Grafven svarar: en utan hopp förgånget hopp!

Nej, säger Kristus: en lif, likt dör, existerar sädeskornet inom jorden! detta sås|13| inom förgänglighet samt uppstår inom oförgänglighet; detta sås inom vanmakt samt uppstår inom kraft. Jag existerar uppståndelsen samt lifvet. Den vilket tror vid mig, skall lefva, ifall han än död blefve.

30 Hvilka mening midt inom förgängelsen! Jag föreställer mig, för att nära dessa mening darrade bergen, natten ljusnade samt ett djup suck af lättnad genomilade all skapelsen.

Dödens skugga existerar endast lifvets morgongryning. Förskräckelsens konung tillber lifvets Herre samt fullkomnar hans verk.

31 Utan odödligt lif vore Guds skapande enstaka sjelfmotsägelse. Naturvetenskaperna yttra oss, för att icke enstaka atom af materien förgås, utan endast ombyter form eller gestalt. samt den gudaborna, allt beherskande anden, skulle isolerad artikel lydig förgängelsens lag!

Huru många omkring oss dör (om växter) inom förtid, dör inom sin vagga, slutar ofullbordadt samt vet ej ens, för att detta lefvat?

32 Odödligheten isolerad besvarar varenda ämnen, löser varenda skenbart omöjliga gåtor samt öppnar ett ändlös, fri utsikt bortom den mörka förlåt, var vårt kortsynta jordiska synorgan ser endast dimmor samt kväll. Odödligheten existerar rätt och jämlikhet, dom samt barmhertighet.

Utan den vore Gud icke mera kärleken, han vore detta nyckfulla, tyranniska, obevekliga ödet.

33 ni, vilket inom lätta reflektioner leker tillsammans med jordlifvets korta minuter, såsom vore dem outslitliga, mins, för att ni flyter tillsammans strömmen försvunnen mot en ändlöst haf! samt ni, såsom bedrogs vid lifvets inbillade lycka, ni liksom tröttnar, förtviflar, sjunker samt icke mer förmår utflykt dig upp, lyft din tårade blick mot detta oändliga bortom detta, likt oss kalla slutet, men|14| liksom endast existerar start, samt ni skall genom tårarna titta gryningen af ett färsk morgon, hvars stjärna inte någonsin går ned!

|15|

EVIGT LIF.

34 Enligtkonsekvensändrat/normaliseratBuddha samt spiritisterna existerar detta eviga lifvet ingenting annat, än detta inom ändlösa utvecklingsserier fortsatta nuvarande jordelifvet.

Utan tvifvel ingår tiden likt en försvinnande moment inom evigheten, dock huru oändligt olika blir ej allt, då jordens samt tidens begränsning bortfaller! Frigörelsen ifrån detta ändliga mot detta oändliga medför enstaka färsk tillvaro, en nytt lif.

35 varenda våra föreställningar angående detta eviga lifvet äro grumlade af vår sinnliga perception, ifrån hvilken oss ej behärska frigöra oss. oss tänka oss bortom grafven å en sidan en jordiskt paradis, å den andra en|16| brinnande afgrund tillsammans svafvelsjöar.

Detta existerar föga förbättrad än vildens föreställningar, då denne lägger föda inom den dödes container. utbildning oss då söka analogien tillsammans en andelif inom filosofiens inom sig slutna rena tankeverld? Omöjligt. Denna verld existerar ett kall samt tom ödemark, »die Wüste des Denkens» ... Kristendomen kunna icke nöja sig tillsammans detta iskalla absoluta; kristendomen proklamerar den lifsvarma personlighetens fortlefvande efter döden.

Hennes högsta salighet existerar »åskådningen af Guds ansigte», detta personliga förhållandet mot Kristus samt beröringen tillsammans med dem saligas andar. Tankens ödemark uppfylles tillsammans pulserande lif, vilket existerar en vilkor på grund av vidare utveckling.

36 Intet motsäger, allt låter ana själarnas tillväxt efter döden, ifrån klarhet mot klarhet inom riktningen åt Gud, ifrån gryning mot mörker inom riktningen ifrån Gud.

flera kristna protestera mot helvetesstraffens evighet samt förmena vid bas af Guds älskade, för att enstaka endas eviga osalighet skulle omintetgöra samtliga dem öfrigas salighet. Ja, Gud existerar kärleken, dock huru är kapabel denne tillsammans sig förena dem, såsom ej vilja? Gud besitter ej kunnat benåda djefvulen, utan för att förneka personlighetens grundvilkor, viljans frihet. oss behärska ej komma ifrån Kristi tydliga ord: »Den flamma, vilket inte någonsin slocknar, den maskering, liksom inte någonsin dör».

37 en hopp återstår.

detta ofta inom skriften begagnade mening αΐωνίος, hvilket Luther öfversatte tillsammans för alltid, betecknar inom grekiska urskriften enstaka utdragen tidsålder, hvilken förmå efterföljas af enstaka ytterligare. Kristi uppdrag inom tiden existerar tidsåldern intill domen. inom fulländningens evighet, då Kristus återlemnat all kraft åt Fadern,|17| försvinner tiden, samt Gud existerar allt samt allt existerar Gud.

var finner ej detta onda, alltså ej heller lidandet, mer någon ställe. Djefvulens samt dem ohjelpligt förhärdades lott blir då fullständig tillintetgörelse, blir detta, vilket skriften kallar den andra, den eviga döden. Den inledande döden existerar endast enstaka färsk form eller gestalt till den personliga tillvaron.

38 ni, liksom klagar öfver dem eviga straffens oförenlighet tillsammans Guds förlåtande älskade, ni, såsom tager anstöt af dualismen mellan detta goda samt onda, böj dig på grund av den oändliga vishet, vilket förenar Guds helighet samt rättfärdighet tillsammans med hans förbarmande nåd samt förunnar äfven dem störste syndare hoppet angående bättring, endast dem vilja!

39 Tiden fortfar mot verldens ände samt domen.

dem genom den inledande döden frigjorda andarna medföra sina jordiska minnen, såsom utföra dem lyckliga alternativt olyckliga, dock äro likasom sofvande, omedvetna ifall tidens rymning. samtliga torde behöfva ett längre alternativt mindre period för att efter grabb vänjas nära ett färsk tillvaro. Kristus, den syndfrie, behöfde intill frigörelsen fyrtio dagar efter uppståndelsen. detta existerar sannolikt, för att öfrige döde behöfva ett längre mellantid, beroende vid huru deras åtrå fasthänger nära detta jordiska.

Samuels ande framkallades af hexan nära Endor tjugu tid efter hans död. detta finnes intet skäl för att förneka giriges samt brottslingars trevande efter döden kring skådeplatsen på grund av deras skatter alternativt deras missgerningar. oss äga korrekt för att tänka oss kära bortgångna osynliga inom vår att vara nära något ännu ett period efter döden, dock på grund av deras andars ro måste oss önska dem ett fullständig hvila.

|18|

40 Ty inom lifvet samt inom döden finner anden sin ro endast genom för att hvila inom Gud.

Inga saliga andar spöka.

För linjestöden sattes inställningar mot för att tillåta cirkelrörelse dock ej translationer inom vertikal- samt horisontalled.

dem osaliga, dem ofulländade, väntande, ännu nära jorden bundna andarna äro efter döden beröfvade samtliga medel för att tillfredsställa sin åtrå. Deras medvetna tanke lefver, deras minnen följa dem, ehuru vanmäktiga. Dödsrikets tomhet samt tystnad innesluta dem inom sig sjelfva samt binda dem inom osynliga länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Ännu lefver viljan inom den riktning dem medfört.

Kristus förlorar dem icke, denne bjuder dem än en hopp. var detta försmås, intaga dem onda makterna hans område. Uppåt alternativt neråt fortfar för att existera valfritt, dock passivt emottagande, icke aktivt handlande, såsom inom lifvet. Tro ej, för att utvecklingen afstannar! Den måste nära domen äga medfört en afgörande resultat.

41 Kasta försvunnen samtliga drömmar ifall jordiska paradis vid andra sidan ifall tiden!

»Hvad intet synorgan sett samt intet hörselorgan hört samt inom ingen menniskas hjerta stiget är», detta äger Gud förvarat åt sina trogna. Rummets oändlighet samt samtliga praktfulla stjerneverldar ligga ner öppna på grund av deras blick. Tidernas afstånd samt förgångna slägtens glömska finnas på grund av dem ej mer. dem hvila inom Guds allmakt, Guds älskade, samt Guds lof, dock dem hvila inom ständigt stigande, ständigt mera fulländad klarhet.

Kristi förklaring existerar den enda foto oss hafva af detta eviga lifvet.

|19|

SYND, NÅD samt SAMVETE.

42 Lifvetkonsekvensändrat/normaliserat samt döden äro sammansatta af synd samt nåd, Eva samt Maria, fall samt upprättelse. Rättfärdighet existerar menniskoverldens grundtanke, helighet existerar Guds. Utan synd funnes ingen rättfärdighet: detta existerar menniskans stora bristande. Utan nåd funnes ingen helighet: detta existerar Guds fullkomlighet.

»Gud såg vid menniskors små människor samt titta var fanns ingen rättfärdig, icke en.» Menniskan såg upp mot Gud inom Kristus, samt titta, var plats mer än rättfärdighet, var plats lagens fullbordan öfver allt menskligt mått, var fanns rättfärdigheten vorden Guds helighet.

43 oss behärska icke tänka oss rättfärdighet utan pröfning, utan frestelse, utan chans mot fall. Gud|20| besitter ej velat producera någonting således färdigt, för att detta ej behöfver ett utveckling: han skulle då nödgats upprepa sig sjelf.

Gud allena existerar detta fullt färdiga, af evighet fullkomliga; hans tillväxt förmå endast tänkas inom hans verk, vilket utstrålar hans herrlighet. Hvad Gud vore isolerad inom sig själf utan sin alster, existerar till oss ofattligt samt därför lönlöst för att söka utgrunda. Filosofien söker förgäfves en mening, vilket skulle inrymma gudsbegreppet ensamt till sig. »Det absoluta»? – mening utan innehåll.

44 tillsammans enstaka emotion af sviket öfvermod, dock vid identisk gång tillsammans enstaka emotion af lättnad, nedstiga oss åter ifrån detta ofattliga mot vår konkreta menskliga synkrets tillsammans med samtliga dess brister.

var återfinna oss Gud inom menniskogestalt således likt oss älska för att tänka oss enstaka allsmäktig konung, enstaka vis samt barmhertig fader, kännande hvad oss uppleva, bedömning hvad oss döma efter detta högsta mått af rätt och jämlikhet samt älskade, vilket oss behärska tänka oss. samt detta visar sig, för att denne förtrogne, mensklige Gud står oss många närmare, än samtliga tankens försök för att producera enstaka Gud af kropplösa abstraktioner.

detta existerar tillsammans denne, icke tillsammans vetenskapens Gud, liksom oss hafva för att uppgöra vår räkning ifall synd samt nåd.

45 Hvad existerar synd? en uppror mot Gud samt hans sedliga verldsordning, tydlig inom hans team. Detta uppfatta dem flesta såsom dem positiva yttre lagbrott, hvilka budorden uppräkna, samt anse sig rättfärdige, då deras samvete ej äger liknande för att förebrå dem.

Kristus besitter härtill lagt tankesynden, känslosynden, ordsynden, på grund av hvilka oss måste häpna, då oss ransaka vårt innersta, samt ifrån hvilka icke den skuldfriaste bland oss kan|21| fritaga sig. Redan däraf förstå oss, för att rättfärdighet inför menniskor betyder intet inför hjerteransakaren. dock därtill komma ännu uraktlåtenhetssynderna, hvilka Kristus särskildt nämner vid domedag.

för att icke utföra detta goda, likställes af honom tillsammans med för att utföra detta onda. Hvilket förskräckande djup inom detta domslut! detta existerar ej nog för att icke stjäla, icke mörda, icke beljuga, baktala, vredgas, afundas, hata, hvarje gång oss försummat ett kärlekens gerning, hvarje gång oss icke förlåtit, icke älskat ett ovän, äga oss brutit mot den fullkomliga kärlekens team samt stå utan ursäkt.

Den lilla bäcken af synd, likt oss tycka oss titta rinna genom vårt lif, uppsväller nära Frälsarens mening mot enstaka brusande älv, likt rycker läka vår inbillade rättfärdighet ned inom sin afgrund.

46 samt ändock, barmhertige Gud, besitter ni ännu enstaka planka till oss. Den ende syndfrie bland menniskors unge räcker oss sin grabb, likt denne räckte Petrus inom dem brusande böljor, samt säger mot oss: »Hvilken vilket tror vid mig, han skall lefva, angående denne än död blefve».

Synden existerar dödens moder, Kristus existerar lifvets Herre, samt lifvet inom Kristus existerar syndens död.

47 Detta existerar nåd. detta existerar rättfärdiggörelse gentemot vårt förflutna lif, helighet gentemot detta tillkommande. Dagligen slinta oss beneath vår vandring ned inom den djupa vattendrag samt hvarje gång räcker oss Kristus åter sin grabb öfver branterna. Hvarje gång oss synda, brusar kurera vattendrag af detta förgångna öfver oss, samt hvarje gång Kristus upprättar oss, ligger vattendrag på baksidan oss torr såsom enstaka vårbäck inom sommarens sol.

|22|

48 Man åberopar sig vid en godt samvete.

Ja, samvetet existerar den engel, vilket Gud ställt för att bevaka vårt hjertas portar, samt inom barndomens dagar förnimma oss klart hans röst. Senare blifva oss ofta lomhörda. därför snart samvetet blifvit på grund av oss ett bandhund, lära oss oss för att mata detta tillsammans egenrättfärdighet. Ursäkter saknas inte någonsin samt återkomma sålunda länge, för att gårdsvaktens skall efter grabb tystnar.

Sådant existerar mångens goda samvete. Helt förstummas förmå detta dock inte någonsin. då detta länge sofvit samt slutligen vaknar, tränger dess röst genom kopparmurar samt jagar oss framför sig likt tjufvar inom natten.

49 detta finnes tungsöfda samt lättsöfda samveten. dem lättsöfda behärska oroas af en missförstådt mening, enstaka förbjuden korrekt, enstaka skarlakansröd bandstump.

Man måste behandla dessa samveten liksom sjuka barn; man får icke »förarga enstaka af dessa små».

50 Lycklig den, vilket är kapabel lugnt pröfva idéer samt mening, känslor samt handlingar inom Guds ords spegel samt pröfva dem sålunda, för att man ej går mot termen tillsammans ett förutfattad fras. Endast dem renhjertade behärska titta Gud. Endast dem, liksom bortkasta all personlig klokhet, blifva delaktiga af Guds vishet.

18 26/8 95.

|23|

DET ONDA.

51 »Gudkonsekvensändrat/normaliserat såg vid detta han gjort ägde, samt titta, detta fanns allt godt.» – Hvarifrån kom då detta onda inom verlden?

52 Nej, Gud besitter ej skapat detta onda, dock denne äger skapat frihet.

Utan frihet vore Guds skapande af intet sedligt värde. Utan valfrihet äger detta goda ej korrekt för att kalla sig godt, samt frihet existerar, missbrukad, detta ondas upphof.

53 Hvad?

– utropar min förolämpade emotion, skulle frihet, enstaka klok varelses högsta prioritet, frihet, på grund av hvilken dem bästa samt ädlaste vid jorden inom varenda tider kämpat samt blödt, existera detta ondas upphof? vandra igen mot historiens tyranner, res ärestoder|24| åt Filip II samt Metternich, knäböj, slaf, till Asiens despoter samt förkunna denna lära tillsammans ögonen sänkta af blygsel mot jorden.

54 Tålamod!

frihet existerar hvarje tänkande väsens inledande behof. Jag skall återkomma därtill. dock frihet existerar kraft samt makten existerar frestelse. Den mäktige önskar artikel isolerad dominerande, den frie önskar artikel isolerad fri. oss måste återvända mot legenden angående den inledande skapelsen på grund av för att hitta detta ondas rot.

55 samt dem inledande skapade varelserna voro englar, begåfvade tillsammans ett frihet, likt vida öfverträffade menniskans, emedan dem icke, såsom denna, bundos af tiden, rummet samt enstaka hydda af stoft.

dem voro mäktigare än allt hvad oss kalla mäktigt vid jorden; dock voro dem tillfredsställda därmed? Nej, deras frihet fanns vid ett enda punkt begränsad däruti, för att dem skulle erkänna samt lyda sin skapare såsom sin herre samt mästare. samt detta enda grupp tryckte dem, detta enda syntes dem beröfva frihet allt dess värde. dem uppreste sig mot detta till för att vinna fullständig frihet. Hvad oss kalla älskade samt tacksamhet fanns till dem obekant.

56 Den skönaste samt maximalt begåfvade bland dessa lyckliga fria varelser fanns djävul, – icke den dumme, begabbade, usle djefvul tillsammans horn samt klöfvar, hvartill folksagan inom sitt hat samt sin fruktan förnedrat honom, utan MiltonsSatan, öfverengeln tillsammans med jättekrafterna samt den skarpa intelligensen.

Några tro, för att djävul bebott jorden före menniskans skapande samt därför hatade menniskan, sin person som följer efter någon i en position eller roll, dock detta motiv behöfdes icke. för att omintetgöra Guds afsigt tillsammans med menniskan, plats för att hämnas vid Gud.

|25|

57 Den förhistoriska tilldragelsen af ett sektion englars uppror samt nederlag existerar oss vän genom skriftens dunkla antydningar.

Detta plats detta inledande onda inom verlden, uppkommet af frihetens missbruk inom högmod samt maktlystnad. samt inom detta onda utvecklades alltmera dem fallna englarna genom nederlagets skymf samt straffets länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. djävul, den ursprungligen gode, förhärdades alltmera samt blef detta ondas princip utan för att därför upphöra för att existera enstaka personlighet.

58 Menskligt taladt, skulle man yttra, för att Gud experimenterat tillsammans med frihet.

inledningsvis tillsammans med enstaka högre frihet, samt detta misslyckades. Sedan tillsammans med den mera inskränkta frihet, vilket gafs åt menniskan, samt äfven detta experiment misslyckades. dock Gud experimenterar icke, allra minimalt tillsammans sina skapade varelsers lycka. Allt fanns förutsedt, allt fanns ett pröfning, ur hvilken skapelsens högsta positiva grundtanke skulle framgå tillsammans med seger, medan slagget, detta lägre samt negativa, förgicks inom sitt intet.

59 Följde därför dessa ärfda minnen inom österländsk drägt angående paradiset, ormen samt menniskans inledande synd.

numeriskt värde unge kunde icke motstå barns kända lystnad efter enstaka läcker fruktbarhet. detta hemlighetsfulla djupet inom denna barnsaga består däri, för att den ännu inom ljus återkomma inom hvarje barnkammare samt hvarje menniskohjerta. All synd består, vilket dessa barns, inom en uppror af menniskans vilja mot Guds vilja. Deras vaknande samvete, deras undflygter, deras blygsel samt deras ånger återkomma ännu inom alldeles identisk hufvuddrag.

Än inom solens tid tillintetgör kunskapens växt vid godt samt ondt barndomens paradis. Ormens ord: »I skolen artikel såsom Gud»|26| återkomma ännu inom hvarje menniskosjäl. Kristus gaf dessa mening ett modifierad betydelse: »I skolen artikel helige, såsom eder fader inom himmelen existerar helig».

60 Alltså uppkom detta onda ur frihetens missbruk samt förvandlade frihet mot dess motsats. »Hvar samt enstaka, liksom syndar, existerar syndens träl.» Menniskan existerar jordens lefvande själ samt omfattar därför läka den lägre skapelsen.

tillsammans hennes fall följde naturens fall, allas konflikt mot samtliga samt läka den upprörande sjelfviskhet, vilket idag fläckar samt bedröfvar allt lefvande. Rofdjur samt giftplantor funnos icke inom paradiset. Döden följde omedelbart efter fallet. Gud gaf den nakna menniskan hennes inledande plagg af djurhudar, alltså af döda djur.

61 djävul, djefvulen, vedersakaren, mandråparen, lögnaren af begynnelsen, existerar öfvervunnen af Kristus, dock besitter tillåtelse för att fresta samt pröfva menniskan intill domen, emedan blott den, »som öfvervunnit», existerar värdig Guds rike.

Luther sjunger: »Stor inflytande samt mycken list hans pansar existerar förvisst». samt denna list existerar mäktigast, var man ej anar hans att vara nära något alternativt förnekar hans tillvaro. Hans mästerstycke existerar för att låta sig utskrattas samt förhånas, vid detta för att ingen må frukta honom. Lyssna, samt ni skall inom hvarje mening, hvarje sjelfvisk tanke igenkänna hans ormalåt inom ditt innersta!

dock frukta honom icke, stå honom mot samt denne skall flyga eller fly undan ifrån dig; denne existerar feg vilket samtliga tyranner. Vaka, bed samt ni skall demaskera lögnaren beneath tusen förklädnader. »Ett mening är kapabel honom fälla.»

62 detta onda existerar inom sig sjelf intet. detta onda existerar mot endast genom för att förneka detta goda såsom mörkret|27| existerar mot endast genom frånvaron af ljus.

Icke numeriskt värde makter, ondt samt godt, regera verlden, endast ett auktoritet, detta goda. Ty mot sin vilja tjenar äfven detta onda Guds ändamål, samt allt hvad detta förmår existerar för att inom vanmakt förneka. dock all förnekelse löser upp sig inom sin personlig tomhet. detta onda existerar en öfvergångsmoment inom tiden samt försvinner inom evigheten.

18 5/8 95.

|28|

SOLIDARITET.

63 Lifvetkonsekvensändrat/normaliserat existerar uppfylldt af gåtor.

Nästa kalenderår, säger statistiken, utbildningsinstitution inom detta nation därför samt sålunda flera olycksfall inträffa, således samt sålunda flera stjäla, råna, mörda, blifva personer som inte kan se, döfva, lama, sinnesrubbade, drinkare, giftblandare, förfalskare, sjelfmördare. Förgäfves protestera oss, åberopande menniskans fria vilja, ifall icke mot olyckan, sålunda dock mot brottet.

mot vår förfäran inträffa varenda dessa förutsägelser, ifall ock tillsammans med ojemna siffror på grund av mindre perioder, dock ständigt tillsammans med regelbundna, konstanta anförande till längre tidrymder. en minus till detta en året uppväges af en plus till detta andra. Huru förklara detta? oss anse oss|29| fria samt hitta oss existera slafvar beneath personer som inte kan se naturmakter.

64 Än mer.

Nästa kalenderår utbildningsinstitution hungersnöd, farsoter, konflikt, öfversvämningar, jordbäfningar förhärja sålunda samt således flera tusen menniskolif. Nästa tid utbildning därför samt sålunda flera skepp förlisa, sålunda samt således flera eldsvådor inträffa, sålunda samt således flera födas, således samt sålunda flera dö. Onda samt goda, skyldiga samt oskyldiga, utbildningsinstitution drabbas af identisk öde.

Hvarför? Ja, hvarför existerar detta skrifvet, för att Gud straffar fädernas missgerningar vid barnen intill tredjeplats samt fjärde led? existerar då Gud grymmare än någon tyrann vid jorden?

65 samt än mer: enstaka menniska, stamfadern besitter syndat, samt slägte efter slägte små frukter från växter inom oräkneliga leder samt tider vidare följderna af hans synd! enstaka menniska, Kristus, besitter isolerad inom rättfärdighet uppfyllt Guds team, samt slägte efter slägte små frukter från växter inom tidernas tider upprättelsen inom hans rättfärdighet, dem, vilket tro vid hans namn!

66 Gud låter sin solen skina öfver goda samt onda vid jorden.

Svaret vid varenda dessa ämnen ligger gömdt inom en enda ord: samhörighetskänsla, allas gemensamma inbördes ansvar, enstaka på grund av samtliga samt samtliga på grund av enstaka. identisk blod, animalisk föda samt ben, identisk ande, identisk själ, identisk brister samt företräden, identisk tillväxt samt identisk bestämmelser gälla ur verldsordningens synpunkt oss samtliga. detta existerar en jernhårdt, fruktansvärdt grupp, ett oslitlig kopparfjäder, såsom kedjar varenda menniskor samman utan åtskilnad inom ett gemensam dom.

67 oss skulle digna till denna obevekliga fatalism, ifall oss ej funne ett allt försonande motvigt inom Guds|30| fria nåd, likt icke bindes af några begränsningar.

Kärlekens synpunkt existerar högre än naturordningens. vid identisk gång liksom slägtets samhörighetskänsla omsnärjer oss tillsammans syndens samt dödens fjettrar, skipa Guds älskade samt försoning enstaka högre korrekt. på denna plats träder individen fram samt slägtet viker åter. Den lån såsom vidlåder oss varenda, existerar ett lån inom grader, beroende af tro samt gerningar.

Hvilken fantastiskt vishet! Hvarenda ett af oss mätes; våra medfödda anlag, vår kraft alternativt vår svaghet, vår omgifning ända ifrån vaggan, vår uppfostran, våra öden samt deras effekt allt intill grafven: efter dessa mått tillräknas oss syndens reflektioner samt syndens gerningar. Då ligger inom andra vågskålen Kristi försoning samt menniskans tro, äfven tron inom grader.

Trons mått existerar dess uppriktighet, icke dess kraft. Rättfärdighet dömer, nåd förlåter. Slutdomen sparas mot tidernas ände, dock kastar sin skugga vidare redan vid detta jordiska lifvet.

68 Hvarför knota öfver ett ofri naturlags obevekliga skickelser? Hvarför ej hellre titta upp mot den förbarmande älskade, likt utjemnar varenda skenbara orättvisor, besvarar varenda obesvarade ämnen samt låter den ständigt arbetssökande, forskande, efterlängtat menniskoanden hitta tillvarons uppgift inom sin outtömliga urkälla?

18 6/8 95.

|31|

FÖRSYN.

69 Detkonsekvensändrat/normaliserat existerar redan nämndt, för att statistiken, liksom bokför tidsföreteelserna beneath mindre tidrymder, företer flera oregelbundenheter, medan, ju längre den tidsperiod existerar, likt oss öfverskåda, desto regelbundnare framträda fenomenen.

på grund av enstaka yngling ifall tjugu tid ter sig hans förflutna lif likt enstaka krokig backe tillsammans kraftfull stigning; nära femtio kalenderår ser han höjder samt slätter omvexla; nära sjuttiofem tid ter sig allt likt jämn, emedan afstånden utjemna höjder samt klyftor.

70 Historien möter identisk fenomen inom sin blick tillbaka öfver årtusenden. Höjder, bråddjup, dalar samt slätter vexla, dock på grund av betraktarens blick öppnar|32| sig en haf, hvars vågor förlora sig inom fjerran.

Jag besitter sett historien framställd ur olika synpunkter, kronologiska, politiska, nationela, kulturhistoriska; dock jag besitter ej utanför den kristna lifsåskådningen var igenkänt verldsstyrelsen. Jag äger sett vågor samt åter vågor, dock icke hafvet? Hvar existerar hafvet? Hvar existerar enheten, konseqvensen, den inflytelserik handen? Detaljen öfverväldigar samt skymmer vår blick. detta gagnar oss föga, för att oss uppställa vilket slutändamål allmänna synpunkter: tradition, förädling, lycka, frihet, broderlighet.

Hvar äga oss en bevis, för att detta ändamål inom hvarje för tillfället ingriper inom verldshändelserna, samt för att hvarje skenbart baksteg ur detta helas synpunkt visar sig såsom en framsteg?

71 Jag skall söka klargöra detta längre fram inom »verldshistoriens grundlinier».*En artikel ifall detta kurs, kallad »Det providentiela inom verldshistorien» skrefs redan 1890 mot Universitetets 250 års jubelfest inom Åbo.

Utgifvarens anm. Ämnet existerar därför rikt samt betydelsefullt, för att detta blott förmå belysas af historien sjelf.

72 Emedan hvarje menniska existerar ett mikrokosm samt inom sig små frukter från växter menskligheten, upprepar sig verldsstyrelsen inom hvarje individs tillvaro samt öden. detta finns ingen punkt inom vårt lif, massiv alternativt små, var oss behärska undgå dess påverkan. Svårigheten existerar för att behärska förlika detta mäktiga effekt tillsammans viljans frihet.

oss stå på denna plats inför ett af den menskliga tillvarons hemlighetsfullaste gåtor. Filosofien samt dess determinism äga sönderbitit sina tänder vid denna stenhårda nöt. detta antika ödet samt muhamedanernas fatalism äga trälbundit menniskan. Endast den kristna verldsåskåd|33|ningen frigör oss genom för att förena Gud samt menniskor inom bönen: »ske din vilja såsom inom himlarna sålunda ock vid jorden».

73 detta existerar jemförelsevis enkel för att tänka sig försynens ledning inom stort af folkens samt individernas öden, dock detta existerar icke lika enkel för att tänka sig hvar ledningen avslutas inom detta lilla.

en fältslag gå förlorad, enstaka thron störtas, en skepp förliser, enstaka kamrat räddas ur lifsfara, detta förstå oss, detta existerar skickelse, dock hvad existerar detta då min tramp snafvar, min tand värker, en löf faller ifrån trädet alternativt enstaka knapp ur min väst? Kristus besitter sagt: Edra hufvudhår äro varenda räknade.

74 inom fråga angående verldsstyrelsen måste oss kasta ifrån oss våra föreställningar angående litet samt stort.

Foten, tanden, löfvet samt knappen äro lika inordnade inom relaterat till händelser kedja, liksom fältslaget, thronen, skeppet samt vännens räddning. detta såsom oss kalla slump existerar endast vår oförmåga för att öfverskåda relaterat till händelser orsaker samt följder. detta fallande löfvet äger sin bakgrundshistoria inom trädets planta, inom jordmånen samt årstiderna, sin efterhistoria inom den växtlighet, såsom detta löf skall befordra, då detta sjelf besitter multnat.

Knappen inom min väst besitter sin bakgrundshistoria inom knappfabriken, tråden, skräddaren samt inom mitt sätt för att slita; sin efterhistoria inom detta vilket ett gång skall uppstå ur denna knapp, då han enstaka gång sönderfallit inom atomer. Allt detta existerar på grund av oss oberäkneligt inom litet liksom inom stort. Hvem säger oss hvilka generationer af fruktbar växtlighet, liksom utbildningsinstitution uppstå genom detta fallna löf alternativt hvilka nya organismer utbildning bildas ett ljus af knappens atomer?

75 Nedlåter sig den grabb likt styr verldarna för att länka dem små tilldragelserna inom en kortspel?

Vi|34| blygas för att tillstå detta, dock likväl tro flera vid tur samt otur inom spel, vid förutbestämd lycka alternativt motgång inom tusen småting! Vantron existerar endast den karrikerade afvigsidan af tron. avslutas för att söka ändlösa kombinationer, dem ni inte någonsin förmå öfverskåda, samt sök försynens grabb inom allt, liksom på grund av dig samt verlden besitter enstaka klok innebörd.

vandra lugn mot hvila fattig, rådlös, hjelplös, utan för att känna till hvar ni inom morgon skall hitta en bakverk alternativt ett utväg, din fader inom himmelen vet hvad dig göres behof.

76 Hvilket stort lugn inom vissheten ifall en ständigt vakande synorgan, enstaka inte någonsin tröttnande älskade öfver något sålunda oberäkneligt skiftande likt en bräckligt menniskolif!

18 21/2 95.

|35|

UNDERVERKEN.

77 Hvadkonsekvensändrat/normaliserat existerar en underverk?

78 – detta likt strider mot kända naturlagar alternativt ej af dem förmå förklaras.

79 – uppleva oss varenda naturlagar?

80 – Nej, oss uppleva ett sektion, dock upptäcka beständigt nya, förut okända.

81 – Huru våga oss då betvifla en under?

detta förmå ju förklaras genom ett färsk, ännu okänd naturlag.

82 – Konstatera detta ursprunglig vilket en faktum, sålunda vilja oss undersöka dess orsak samt följder.

83 – Äro ej bibelns beneath konstaterade uppgifter, bestyrkta af vittnen, hvilka aderton sekler erkänt likt trovärdiga?

|36|

84 – Förlåt, vittnenas trovärdighet existerar ej bestridd, dock väl deras samt deras tidehvarfs förmåga för att värdera dessa förmodade fakta.

85 – Hvem beherskar naturlagarna?

86 – Gerna på grund av mig: Gud vilket skapat dem.

87 – existerar Gud allsmäktig?

88 – Ja, utan tvifvel.

89 – dock existerar Gud allsmäktig, därför kunna denne ju till en ändamål inom sin verldsplan förändra enstaka naturlag alternativt till tillfället upphäfva dess kraft.

90 – Nej, denne äger skapat dem oföränderligt verkande, emedan hans skapande därförutan ej skulle ega bestånd.

91 – Hvaraf känna till oss detta?

92 – Däraf, för att identisk kraft oföränderligt frambringar identisk verkan, således långt vår upplevelse når.

93 – Vår upplevelse når icke långt.

Skulle Gud inom detta enda fall, naturlagarna, hafva bundit sin allmakt?

94 – Jag äger redan anmärkt, för att utan detta skulle hans skapande sönderfalla. ifall solen stått ett 60 sekunder stilla inom Ajalons ravin, skulle verldsordningen artikel rubbad samt läka solsystemet äga fallit inom spillror.

95 – Hvarför nyttja vetenskapens tyngsta slägga mot ett insektsart likt folktron?

existerar detta ej klart, för att bibeln denna plats endast anför enstaka folktro? yttra oss icke för att solen står tre dagar stilla inom sommar- samt vintersolståndet?

96 – Ahas’ solvisare samt solen inom Ajalons lågland anföras icke liksom folktro, utan liksom underverk.

97 – Bibelns underverk åsyfta ständigt menniskors tro. Faktum existerar, för att Israels människor såg qvällen klarna,|37| lika godt af hvilken orsak vilket helst, såg däri en underverk samt fick mod för att segra.

detta finns en mera svårtydt beneath, åberopadt af Frälsaren sjelf, nemligen Jonas inom hafsdjurets mage. samt likväl fäster berättelsen, Jon. 2. kap., ingen vikt nära djuret, dock desto mera nära hafvets afgrund. Sådant skall läsas tillsammans med barnatro. Man skall ej förvexla hufvudsaken tillsammans bisaken.

98 – Nåväl. Verldsalltets mekanik existerar byggd vid attraktionen, tyngdlagen. Huru önskar man momentant upphäfva tyngdlagen, utan för att universum sammanstörtar?

samt likväl säges för att Frälsaren gått vid vattnet.

99 – Tyngdlagen, likt existerar materiens mekanik, kunna ej binda den immateriella anden.

Det existerar även möjligt för att dymlingen kunna förbli linjär dock rotera.

ifall idag materiens mekanik momentant upphäfves hvarje gång menniskan alternativt djuret af fri vilja upplyfter ett ledd, ett tramp alternativt ett vinge, huru många friare rör sig ej enstaka förandligad kropp? samt Gud skulle existera bunden af enstaka team, vilket ej förmår binda ett mygga! Revidera edra naturlagar efter ett högre måttstock! Hvarje sommar förvandlar solen samt växtlifvet vattnet inom drufvan mot alkoholhaltig, samt Gud skulle ej kunnat påskynda denna process nära bröllopet inom Kana!

Dagligen frambringa ännu inkomplett kända organiska inflytanden välbefinnande alternativt sjukdom; ja, ett tanke är kapabel utföra oss sjuka alternativt friska, dock Gud skulle ej behärska inom en ögonblick utföra enstaka sjuk helbregda! Hvarje vår väcker mot lif ett död natur, dock Gud skulle ej behärska uppväcka enstaka död ur grafven! Huru eländigt vanmäktig gören inom icke denne Gud, hvilken inom skrymtande hedren tillsammans med namnet allsmäktig!

|38|

100 – därför länge ingen lyckats framlägga en vetenskapligt konstateradt bevis, för att Gud till synliga ändamål begagnat andra medel än naturkrafterna, anse oss oss ej förpligtade för att tro vid underverk.

101 – Välan, existerar verldsalltet konstateradt?

Ja. Äro dess start, dess slut, dess utsträckning, dess rörelse, dess medelpunkt även konstaterade? Nej. Alltså existerar, för att börja tillsammans, verldsalltet en underverk. Likaså naturlagarna, då oss ju blott behärska konstatera deras verkningar, ej deras ursprung samt inre väsende. Likaså menniskoanden. Likaså din samt min temperament. Öfverallt konstaterade fenomener, dock motiv, bas, start samt slut okända.

Hvad existerar då slutligen inom denna verld af idel beneath icke underverk? oss betvifla obevisade detaljer, beneath detta för att allt omkring oss samt slutligen oss sjelfva äro obevisade. oss likna unge, vilket endast uppleva vägen mot personlig grind, dock åtaga sig för att visa ett resenär vägen mot verldens ände. oss uppleva endast ett bråkdel af materiens naturlagar samt ännu mindre af andens.

Dagens upptäckter öfverbjuda beständigt gårdagens, hvilket icke hindrar oss för att skrifva lagar på grund av verldarnas styresman: detta kunna han samt detta icke. Förlåt mig: existerar detta förnuft?

102 – Tillåt oss kalla detta sålunda, tills oss hitta en bättre!

103 Säg: tills oss förmå böja vårt högmod inför en högre förnuft, såsom ständigt beslår oss tillsammans villfarelse, dock hvilket oss ej behärska upphöra för att ständigt mästra!

18 25/2 95.

|39|

ENGLARNA.

104 Folktronkonsekvensändrat/normaliserat missbrukas samt utslites därför länge, för att slutligen ingen mera tror vid dess realitet.

detta existerar icke englarnas fel, för att hvarje gesäll målar dem vid väggen, för att hvarje narr inblandar dem inom sin vältalighet samt hvarje pretentiös ogeneradt behandlar dem vilket ytterligare gångbar vidskepelse.

105 Jag tror vid englarnas realitet, icke blott till för att dem ingå likt ett grundtanke inom bibelns skapelsehistoria, utan på grund av för att dem utgöra enstaka essentiell länk inom den uppstigande kedjan af lefvande intelligenser.

Jag tror vid tillvaron af enstaka osynlig andeverld, såsom öfverallt omkring oss fyller år detta stora tomrummet|40| mellan skyn samt mark samt förutan hvilken man ej förmå tänka sig en ständigt samband mellan dem båda. Zoologerna må förlöjliga englarnas vingar såsom obehöriga utväxter, – samt hvem säger oss för att dem äga vingar på grund av för att oss föreställa oss dem flygande? Filosofen må minska dem mot symboler alternativt kroppslösa tidsidéer inom menniskors fantasi.

Vilja oss rådfråga vetenskapen, sålunda uppställer jag hellre tillsammans Godet nästa utvecklingsserie, hvilken afser förhållandet mellan slägtet samt individen inom viljans frihet: 1) den oorganiska skapelsen existerar slägtet utan individer; 2) den organiska skapelsen, växter samt vilt, existerar den ofria individen, bunden af slägtet; 3) menniskan existerar den fria individen inom samband tillsammans med slägtet, dock inom sin vilja oberoende; 4) englarna äro den fria individen utan slägte.

ingen af dessa länkar förmå utelemnas utan för att spränga ett strängt logisk serieföljd.

106 oss måste tänka oss hvarje engel liksom ett fristående alster, enstaka individ utan fäder, utan efterkommande. Deras frihet existerar högre än menniskans, emedan dem icke, liksom denna, äro bundne af tiden, rummet samt ett materiel lekamen. till öfrigt beskrifver dem bibeln såsom odödliga, immateriela, könlösa tjensteandar, bestämda för att förmedla Guds ledning af naturkrafterna samt menniskans öden, alltså till jordiska ändamål.

dock detta hindrar icke, för att deras bestämmelse förmå sträcka sig öfver bota verldsalltet, såsom synes däraf, för att dem äro organer på grund av Guds lof inom bota skapelsen, likasom deras saga utvisar, för att dem sjelfva genomgå enstaka utvecklingsprocess. Denna likhet tillsammans med menniskan redogör ock deras lifliga deltagande inom allt, likt existerar af vikt på grund av Guds rike i|41| menniskoverlden.

dem sörja samt glädjas tillsammans menniskan, hjälpa Guds utvalde inom deras strider, risker samt frestelser, mottaga deras andar inom döden, förkunna verldsdomen samt äro dess skördemän.

107 Sig emellan äro dem spridda inom högre samt lägre grader af inflytande samt frihet. Englamakterna framträda blott nära verldshistoriska tilldragelser, dock äro osynliga inom beständig aktivitet.

Englavakt samt englaskydd genomgå kurera verldshistorien. Jag existerar alldeles viss därpå, för att detta existerar endast vår otro, våra ifrån Gud samt detta öfversinnliga bortvända reflektioner, såsom hindra oss för att igenkänna deras närvaro nära flera tillfällen inom vårt lif. Jag äger inte någonsin sett, inte någonsin hört öfversinnliga varelser, dock jag – samt mången tillsammans mig – äger nära flera tillfällen omisskänneligt erfarit deras närvaro, var jag häpnat öfver enstaka fantastiskt räddning ur kända alternativt okända risker, alternativt öfver en plötsligt effekt af godt alternativt ondt.

liknande tillfällen vandra ofta obeaktade förbi. Man kallar dem slump, alternativt kallar man dem försyn samt minns ej dem ständigt verksamma redskapen till denna försyn.

108 Man är kapabel icke studera något ömmare samt älskligare, än Kristi mening ifall barnen: »deras englar titta ständigt min Faders ansigte, såsom existerar inom himmelen». Gud står barnen sålunda faderligt nära, emedan verlden tillsammans varenda dess brokiga intryck ännu ej hunnit tränga sig mellan honom samt dem.

109 Mellan firmament samt mark, dock närmast jordens dunstkrets, måste oss ännu tänka oss demonerna, dem fallna englarna.

Redan inom uttrycket »fallna» ligger enstaka lägre ståndpunkt, såsom äfven Paulus tänker sig dem inom luftkretsen. Såsom dem goda englarna utveck|42|lats mot ett högre frihet, därför hafva dem onda utvecklats mot träldom. dem skildras liksom bundna tillsammans med länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, emedan dem äro fängslade inom detta onda, detta sjelfviska samt ej behärska lösrycka sig därifrån.

Frigjorda skulle dem förstöra skapelsen, dock dem existerar endast tillåtet för att fresta, bedraga samt förderfva därför långt kedjan räcker, tillsammans med den förödmjukelsen, för att även deras onda uppsåt måste befordra Guds afsigter.

110 Buddha, spiritismen samt folktron förblanda dem dödas andar tillsammans englarna. dock detta existerar skrifvet, för att endast ungar samt Guds trogna lärcentrum enstaka gång blifva »englar lika», ja, döma (de fallna) englarna.

ingen död förmå uppstå vilket engel. Englarna äro högre skapelser utan familjeband, dock oss hoppas ett gång återse våra bortgångna kära samt blifva af dem igenkända.

111 ifall våra ögon ej vore danade blott till sinnlig åskådning, ifall oss kunde tillsammans med tankens ögon titta detta idag på grund av oss osynliga, således skulle oss erfara något, liksom liknar intrycket af enstaka solstråle inom dammet af en beskuggadt utrymme.

oss skulle plötsligt titta luften omkring oss hvimla af tallösa lefvande väsen inom beständig rörelse; oss skulle öfverallt upptäcka englar samt demoner, verksamma på grund av bestämda ändamål, samt bland dem trevande, ännu omornade andar, vilket nyligen tillhört jorden. Likasom oss inom hvarje ögonblick inandas samt utandas bakterier utan aning angående deras tillvaro, ehuru dem inverka skadligt alternativt välgörande vid vår lekamen, därför skulle oss mot vår förvåning erfara för att många af hvad oss anse till tillfälliga intryck alternativt fria handlingar af vårt eget initiativ inom verklig|43|heten existerar ett ingifvelse af dessa osynliga väsenden, hvilka dragas mot oss samt beherska oss hvart efter sin art, goda, angående oss, sjelfva goda, hafva frändskap tillsammans dem, samt onda, ifall oss närma oss dem tillsammans med våra funderingar samt böjelser.

oss skulle bevittna enstaka ständig täflan af olika inflytanden. oss skulle nödgas afsäga oss enstaka sektion af vår handlingsfrihet utan för att dock förlora vår personlig afgöranderätt. oss skulle, ända mot enstaka viss grad, behålla vår frihet för att följa dem alternativt motstå dem, dock den stund kunde inträffa, då oss förlora vår motståndskraft samt förfalla mot trälars personer som inte kan se lydnad beneath öfvermäktiga begär.

»Hvar samt enstaka, vilket syndar, existerar syndens träl.» dock oss skulle ock tillsammans öppnade ögon lära oss för att förbättrad tillvarataga förnuftiga varelsers frihet. oss skulle såsom Elisas tjenare inom Dothan titta himmelens härskaror inom briljant pansar försvara oss mot dem ondas inflytanden.

112 detta existerar godt för att oss svaga varelser, likt enkel tveka samt enkel falla, icke äro allena inom denna pröfningens verld.

113 Daniel öppnar på grund av oss enstaka färsk inblick inom englarnas hemlighetsfulla bestämmelse.

han framställer dem tillika såsom kollektiva personligheter, representanter af skilda människor inom verldshistorien, fursten af Persien, fursten af Medien. detta existerar en folks framstående drag, ett folkande förkroppsligad inom enstaka karaktär, ett skyddsengel. detta förekommer oss liksom ett österländsk legende, dock får enstaka ytterligare innebörd, då oss gifva akt vid makten af enstaka association.

Flera individer, särskildt stora menniskomassors förening inom enstaka bön, enstaka låt, ett panik, ett själsfarsot,|44| enstaka trosväckelse, ett villolära, ett tidsfråga alternativt hvad oss kalla ett tidsanda, förmå framträda samt utbreda sig tillsammans ett häpnadsväckande snabbhet samt kraft. oss säga: detta existerar enstaka idé! Ja, dock denna koncept inom papper blir verldshistoria.

18 22/5 95.

|45|

DET TUSENÅRIGA RIKET.

114 Detkonsekvensändrat/normaliserat tusenåriga riket existerar dem inledande kristnes tröstande hopp, för att lika visst vilket deras kär Herre nära sin inledande tillkommelse nedstigit mot jorden fattig samt ringa inom ett tjenares skepelse, lika visst likt han då lidit otack, smälek samt korsets död, lika visst skall han ett gång återkomma tillsammans konungslig herrlighet inom himmelens sky samt lägga varenda sina fiender sig mot ett fotapall.

»De lärcentrum titta inom hvem dem stungit hafva.» Verldsdomen samt änden utbildningsinstitution ej anlända, innan denna Herrens andra tillkommelse skett förut.

115 detta existerar åtskilligt judiskt inom denna tro, – vedergällningen, upprättelsen, triumfen, Israels|46| seger samt Jerusalem såsom verldens hufvudstad. Herrens apostlar utbildningsinstitution sitta vid tolf throner samt döma Israels tolf slägten.

Zebedei söners förmätna bön angående ledande position samt Esaias’ sköna profetia ifall den eviga freden utbildning uppfyllas redan inom tiden, ty hvar äro menniskorna nära verldens ände?

116 dock hvem igenkänner ej inom denna tro vid identisk gång enstaka djup, rörande suck ur kurera mensklighetens bröst? detta existerar gråtande små människor, vilket vilsna vid öde stigen, titta vid långt afstånd inom mörka natten enstaka ljusstrimma ifrån fädernehemmet.

sålunda flera lidande, döende, söka, trevande slägten, ropande efter rätt och jämlikhet, således flera sekler droppande försvunnen inom evigheten samt ännu ingen ände vid jordens sorger! Årtusenden vänta, dock ännu synes fridens samt kärlekens tidsålder lika aflägsen likt förr! besitter då Gud glömt sina löften? Nej, denne äger lofvat sina trogna enstaka sabbatshvila redan inom tiden, samt denna skall icke uteblifva.

»Ja, kom Herre Jesu!» samt den kär, högt väntad, svarar: Si, jag kommer snart samt min inkomst tillsammans med mig!

117 O, detta snart, detta snart, detta existerar till Herren såsom tusende år!

118 då skall han komma, hugsvalaren, förlossaren ifrån allt ondt? Profetiorna äro dunkla samt skenbart motsägande, aflägsna landskap samt bilder utan perspektiv. inom Frälsarens mening (Math.

24.) stå detta tusenåriga riket samt verldens ände tätt på baksidan Jerusalems förstörelse af romarna. Apostlarna väntade Herren redan vid sin period. Århundrade efter århundrade hafva siarna efter tidstecknen, Daniel samt Johannes’ uppenbarelse, förutsagt detta snart såsom nära förestående,|47| samt knappt äger ett tidsbestämning demonstrerat sig falsk, innan enstaka ytterligare redan pekar vid närmaste kommande.

Den nyaste angifver april 1898. enstaka engelsk lady äger inbjudit Frälsaren för att taga sitt logis hos hon inom London samt inreder sitt bostad vid detta praktfullaste till hans emottagande.

119 Hvad utbildning oss tänka härom? utbildningsinstitution oss lyssna vid svärmarne, likt alltjemt titta Menniskans Sons indikator vid himmelen? alternativt utbildningsinstitution oss tro den nya teologin, liksom söker komma ifrån detta underbara genom för att förklara detta tusenåriga riket samt verldsdomen såsom redan inträffade partielt inom verldshistorien?

dock Herren säger, för att han skall komma likt ljungelden, likt ett tjuf ifall natten, då man minimalt avvaktar Honom. försvunnen samtliga tidsberäkningar samt varenda förklaringar! oss utbildningsinstitution akta vid tecknen, vänta honom redan inom ljus samt fortfara för att vänta, angående denne än dröjer inom tiotusende år! oss utbildning ej låta förleda oss mot otålighet, ifall än tecknen inom vår period blifva allt tydligare, ifall än motsatserna skärpas, angående än förlåten faller till grafvens samt detta tillkommande lifvets hemligheter, ifall än utvecklingen brådstörtadt halkar utför en sluttande strategi samt en halft århundrade för tillfället fört menniskans herravälde öfver naturkrafterna snabbare fram, än förut en halft årtusende.

oss lärcentrum vänta, vänta samt vaka, titta mot för att lampornas olja icke slocknar före brudgummens arrival. denne kommer nog, han kommer således visst, likt morgon följer vid mörk mörker samt skyarna redan blyg inom öster! dock dem, liksom då lefva, erhålla titta enstaka omhvälfning, ifall hvilken oss knappt behärska utföra oss enstaka uppfattning. Den inledande uppståndelsen kallar Guds trogne mot en nytt dock förklaradt jordelif.

Lefvande möta länge|48|sedan döda, all borgerlig styrelse avslutas, samtliga jordiska domstol förandligas, samt skiljegränserna bortfalla mellan naturlif samt andelif. oss sakna all kunskap ifall något liknande, dock oss behärska förstå för att den nya menniskan, vilket då bebor jorden samt uppnått historiens slutändamål, skall inom sin upprättelse äfven upplyfta den lägre samt lägsta skapelsen ur fallets förbannelse samt stoftets träldom mot frihet samt enstaka fräsch samt högre tillvaro.

Hvilka utsikter! Hvilken vision, yttra några! Må artikel ett vision, såsom detta lif existerar ett vision, ur hvilken oss vakna inom evigheten! Lyckliga dem, vilket inom stillhet vänta! Herren frågar: »När Menniskans Son kommer, skall denne ännu hitta tro vid jorden!» Ja, kom Herre Jesus samt möt oss inom tro!

18 13/2 95.

|49|

DOMEN samt VERLDENS ÄNDE.

120 Buddhaläranskonsekvensändrat/normaliserat själavandring inom enstaka fortlöpande serie af jordiska existenser, bundna nära stoftet, existerar enstaka ändlös tortyr inom jemförelse tillsammans kristendomens enstaka gång dö samt sedan domen.

Buddhaläran söndersplittrar andens grupp inom tusende ifall hvarandra omedvetna spillror. detta förekommer oss, likt skulle själavandringen afslöja dem oförklarliga gåtorna af ärfda böjelser samt inom förtid afbrutna existenser. dock den karaktär, vilket ett gång plats berg, ett gång grässtrå, ett gång groda, krokodil alternativt menniska, plats inom hvarje af dessa tillvarons former enstaka ytterligare individualitet.

Den pröfning, såsom därmed åsyftas, blir icke ett medveten sjelfpröfning|50| utan helt beroende af sina existensvilkor samt af sin yttre omgifning. Buddhaläran saknar kristendomens numeriskt värde furstliga adelsdiplomer: gudsbelätet samt den menskliga andens fria bestämningsrätt.

121 angående något inom lifvet existerar visst, angående något följer således säkert såsom kväll vid solens tid, sålunda existerar detta för att vid lån följer dom.

Dom öfver menskligheten, dom öfver folken, dom öfver hvarje menniska på grund av personlig lån, dom öfver reflektioner, uppsåt, mening samt gerningar, dom öfver allt lefvande, liksom tillsammans med sin fria vilja fått valrätt emellan godt samt ondt. dem såsom lättsinnigt tänka sig blott enstaka allt förlåtande Gud, hvilken öfverskyler allt tillsammans sin personer som inte kan se älskade, dem äga hvarken läst verldshistorien alternativt beaktat lifvet omkring sig samt sin personlig kunskap.

Dom måste följa vid hvarje lån, annars funnes ingen helig, rättfärdig Gud, dock enstaka dom inom rättfärdighet samt ett dom inom nåd. detta närvarande vittnar därom inom hvarje ögonblick; dock söka oss en bevis inom detta framfarna, hitta oss detta människor, liksom står inom centrum af verldshistorien, Judafolket, hvilket än inom solens tid vittnar angående domens rättfärdighet samt likavisst ett gång skall vittna angående löftets nåd.

122 Efter dem tusen år af Kristi rike vid jorden förlora sig varenda tidsbestämningar inom detta sammanflytande perspektivet.

ifall domen samt verldens ände äro för att förvänta strax efter detta tusenåriga rikes slut, alternativt ifall mellan dessa skall ännu existera ett mellantid af strider samt omstörtningar, därom må olika skrifttolkningar tvista. Endast en synes alldeles visst; samtliga försök för att förklara profetiorna såsom redan partielt fullbordade inom verldshistorien äro fåvitska förvrängningar af bestämda förutsägelser.

kalla redan afslutade tids|51|åldrar reflexer af kommande tilldragelser alternativt kalla dem verldshistoriens logik, detta förstå oss, dock djerfs ej förneka detta uppenbarade ordets utsago angående tidernas ände!

123 detta existerar antikrist, syndens menniska, likt inom dem yttersta tiderna skall förhäfva sig öfver allt hvad ännu anses heligt vid jorden samt hvilken Johannes redan trodde sig igenkänna vid sin tidsperiod, detta existerar denne, vilket ledt skrifttolkarne vid villospår.

denne är kapabel äga haft föregångare, – man äger trott sig titta honom inom Muhammed, inom påfven, inom Napoleon inom (Apollyon) – denne må existera enstaka personifikation af synden, af hädelsen, af tidernas otro, dock denne skildras alltför bestämdt personlig på grund av för att icke existera enstaka ännu okänd historisk individ. Godet säger snillrikt: Antikrist skall artikel ett jude! detta utkorade människor, såsom korsfäst Kristus existerar detta enda, likt förmår uppställa hans att vara berusad eller övermättad motbild.

124 Skriften begagnar starka formulering ifall dem tilldragelser såsom utbildningsinstitution föregå samt bebåda verldens ände.

Himmelens krafter utbildning bäfva, stjernorna falla, bergen flyga eller fly undan, jorden sammanrullas likt en kläde, folken förtvina, dem döda uppstå. Allt skall ske plötsligt samt oväntadt genom flamma, icke vilket man för tillfället hör kammarprofeterna förutsäga, genom vattnets utsinande samt solvärmens aftagande mot dess för att allt organiskt lif förfryser, såsom vid månen. Närmare mot skriften ansluter sig chansen af jordens sammanstötning tillsammans enstaka meteorit, hvilken chans astronomi samt fysik ej våga förneka.

Verldsrymden existerar ju uppfylld af kosmiskt stoft, spillror af söndergrusade verldar, likt ett gång varit hvad vår mark för tillfället existerar samt förebåda hennes öde.

|52|

125 inom den populära föreställningen existerar jordens ände liktydig tillsammans verldsalltets ände, dock skriftens fras framgår klart af dess utsago, för att efter den nuvarande jorden utbildningsinstitution följa ett färsk firmament samt ett fräsch mark »i hvilka rättfärdighet bor».

Den förklarade menniskoanden skall förflyttas mot enstaka fräsch samt högre tillvaro vid ett af firmamentets briljant solar, var allt existerar ljus inom Guds herrlighets sken. Icke ens dessa solar äro dock eviga; dem hafva sin period samt förgås på grund av för att efterträdas af ännu fullkomligare skapelser, samt därför är kapabel man tänka sig ett färsk flyttning ifrån verld mot verld, ifrån klarhet mot klarhet.

dock intet inom tiden samt materien låter fullt förena sig tillsammans begreppet evighet. samt då stannar man senaste nära detta okända, osynliga, immateriela centrum, kring hvilket varenda himlakroppar snurra samt såsom icke förmå artikel annat än urkällan mot skapelsen, den evige anden, Herren Gud.

126 Hvilket djup inom verldsdomen, sådan Kristus framställer den inom Math. 24:e kapitel! Intet positivt förbrytelse åberopas mot dem förtappade, endast uraktlåtenhet; ingen positiv dygd hos dem saliga, endast uppfyllandet af kärlekens bud.

Reducerade mot sin inre kärna, vittna dessa domar blott ifall sjelfvisk otro, alternativt försakande tro. Själens riktning ifrån alternativt mot Gud blir den afgörande. samt den andra döden, förintelsen, existerar dem hopplösas nåd. Således ändock ett nåd inom detta sista. Hvad mer är kapabel begäras af kärlekens Gud? Nåd inom lifvet, nåd inom döden samt nåd inom domen, allt, allt rättfärdighet samt förbarmande nåd!

18 27/6 95.

|53|

JORDEN inom VERLDSALLTET.

127 Enkonsekvensändrat/normaliserat kristen, vilket hänger upp sig vid den gamla föreställningen för att jorden samt menniskan äro verldens medelpunkt, roterar tillsammans jorden inom enstaka cirkel omkring sig sjelf samt kommer ej lös.

ett tviflare, vilket frigjort sig ifrån hvarje tro vid ett medelpunkt, finner icke heller periferin samt stupar trevande inom en utan hopp kaos. Frihet finnes blott inom den oändliga rymden, dock även blott tillsammans en fäste inom Gud, var all gräns samt allt mått upphöra.

128 Hvilket språng ur trons förtrogna, hemkära verld ut inom en svårt att förstå, otänkbart förskräckande okändt!

Hvad blir af kristendomen, då jorden har|54| degraderats mot enstaka obetydlig ö inom en omätligt verldshaf samt menniskan mot en försvinnande grand af stoft inom den omätliga skapelsen? äger ej Kopernikus dethroniserat Kristus?

129 Isak Newton samt flera dem störste naturforskare hafva besvarat denna fråga nekande, samt likväl existerar detta omöjligt för att förneka bärvidden af detta kopernikanska systemets inkast mot kristendomen.

detta oroar flera samveten samt existerar, sedan tre hundra tid, den moderna otrons grundfäste, hvilket detta synes svårt, ja omöjligt för att nedslå.

130 inledningsvis må då erinras, för att vapen samt stridsfält äro olika. dem kristne erkänna vetenskapens domsrätt inom samtliga dem problem att diskutera, vilket ligga ner inom vetandets synkrets, dock fordra till sig identisk erkännande till dem andliga lifsfrågorna.

Vetenskapen existerar begränsad, tron obegränsad. »Den naturliga menniskan förnimmer intet af hvad Guds ande tillhörer.»

131 Jag besitter redan anmärkt, för att tro samt vetande äro icke fiender, icke oförenliga; dem komplettera hvarandra, dem ingå inom hvarandra. »Vi känna till, vid hvem oss tro.» detta förnuftiga vetandet ingår inom tron liksom enstaka bevisad inre kunskap, likasom tron ingår utan bevis inom vetenskapens axiomer.

132 Må oss en ögonblick ställa oss utom tron vid vetenskapens zon till för att undersöka detta tillintetgörande konsekvens man till kristendomen velat draga af detta kopernikanska systemet.

133 Hvarmed förnekar detta struktur kristendomen?

Därmed för att detta ändrar bostadsort jorden, menniskan samt verldens frälsare ifrån skapelsens medelpunkt mot en af dess yttersta hörn.

|55|

134 Hvar existerar detta bevisadt? Hvar existerar medelpunkten? Hvar existerar periferin? Hvar existerar hörnet? detta inledande, likt konstaterats, existerar den ändlösa, obegränsade verldsrymden. detta andra existerar solsystemernas samt varenda verldskroppars rörelse vidare, hvaraf tillsammans logisk nödvändighet följer detta tredje: en okändt verldscentrum, kring hvilket allting roterar.

samt dessa tre resultater leda tillsammans med lika logisk nödvändighet mot en fjärde, nemligen verldsalltets samhörighetskänsla inbördes inom samtliga dess delar.

135 Finnes inom dessa vetenskapens iakttagelser någonting liksom förnekar kristendomen? Läser man icke fastmera inom dem Skaparens allmakt samt vishet, enstaka storartad utvecklingsserie, en samband, enstaka lån, ett dom, ett nåd, ett frälsning gemensam på grund av bota verldsalltet, likasom tillsammans gyllene text inristade inom stjernhimmelen?

Hvarmed skulle då Kopernikus hafva förnekat Kristus?

136 Därmed, för att han förflyttat frälsningens skådeplats mot enstaka små obetydlig planet, liksom viljelös följer enstaka, inom förhållande mot mäktigare himlakroppar, obetydlig stjärna. Verldens frälsare skulle äga nedstigit mot enstaka sålunda försvinnande små punkt inom skapelsen? Mensklighetens lån samt frälsning skulle bestämmande inverka vid all skapelsen?

Otänkbart!

137 O, den lilla uppblåsta grodan, otron, hur faller denna icke denna plats inom identisk snara, liksom våra fäders barnsliga tro vid jorden såsom alltings medelpunkt! denna tror icke, denna mäter. samt hvarmed mäter hon? tillsammans identisk tarfliga jordiska tumstock, hvarmed denna förgäfves sökt mäta himlarymderna samt såsom tusen gånger bordt öfvertyga hon ifall sin otillräcklighet.|56| Hvad existerar inom skapelsen litet samt hvad existerar stort?

Hvilken skilnad existerar var mellan enstaka kort tid samt en årtusende? Hvad existerar större samt hvad existerar mindre: enstaka solmassa angående 324 000konsekvensändrat/normaliserat gånger jordens volym alternativt denna lilla bakterie, likt behöfver 500 gånger förstora till för att visa sig på grund av vårt synorgan likt enstaka knappt märkbar punkt? vandra, mät detta omätliga samt säga sedan för att jorden existerar intet, såsom solen samt all känd betydelse existerar intet, dock prata icke tillsammans med denna fattiga relativa måttstock, angående jordens litenhet!

138 Tron känner andeväsen utom menniskan, dock vet intet ifall andra himlakroppars invånare.

Vetenskapen vet lika litet samt måste nöja sig tillsammans för att beräkna möjligheter. vid dem stora eldkloten kunna man ej tänka sig en organiskt lif. Bibeln samt historien avvisa båda, för att Gud använder dem stora massorna vilket underlag på grund av dem smås tillväxt samt tillsammans med förkärlek begagnar dem senare likt redskap till sina ändamål. detta existerar sannolikt, för att organiskt lif samt intelligens endast vid planeterna hitta tillvarons möjlighet.

139 Konstatera mot ett start för att detta kopernikanska systemet står neutralt gentemot kristendomen!

Detta struktur besitter funnit enstaka beundrandsvärd låsöppnare mot verldsalltets mekanik, dock detta existerar ännu inom sin start, detta äger långtifrån sagt sitt sista mening. Dess fram tida upptäckter torde avvisa nya, ännu ej anade beröringspunkter tillsammans den kristna verldsåskådningen. Redan för tillfället erkännes för att ingenting hindrar ljusstrålen ifrån Kristi kors den samt den dagen inom Jerusalem, för att än inom solens tid gå vidare sin väg genom verldsrymden.

Spektralanalysen går tillsammans andra strålar för att ransaka|57| himlakropparna samt fullföljer den stora upptäckten af verldarnas samband. Den en hypothesen undantränger den andra. Hvarför skulle dem kristna utbyta sin vissa tro mot en därför ovisst vetande?

|58|

MENNISKAN inom VERLDSALLTET.

140 Ärkonsekvensändrat/normaliserat detta ett fåfänga af menniskan för att anse sig skapad mot Guds afbild, sålunda må detta förlåtas hon därför, för att denna endast känner lägre, beneath hon stående organismer, tillsammans hvilka denna kunna jemföra sig.

denna söker enstaka högre jemförelse samt finner ofvanom sig endast Gud. Då denna icke besitter någon aning angående Guds gestalt, likt individualitet, antager denna tillsammans med stöd af en missförstådt uppenbaradt mening, för att hennes personlig gestalt existerar en, angående ock oändligt förminskadt, aftryck af Guds gestalt. dock detta uppenbarade termen förmå ej afse den yttre gestalten. Guds beläte inom menniskan måste förstås andligen, såsom den tänkande,|59| tillsammans med fri vilja, samvete, utvecklingsförmåga samt odödlighetens lifsfrö begåfvade anden.

Emellertid ser menniskan sin gestalt vilket den fullkomligaste samt afbildar, mot gengäld, Gud samt englarna inom menskliga former, endast för att denna förser englarna tillsammans med vingar, emedan denna tänker sig för att dem flyga.

141 denna nöjer sig ej tillsammans enstaka Gud inom mensklig gestalt; denna tilldelar honom äfven menskliga idéer, mening, känslor, begärelser, lidelser. Man ler åt Homers gudar, såsom vandra för att beväpnade strida inom dem dödligas led; dock hvad existerar Gamla Testamentets Gud tillsammans sin vrede, sitt hat, sin att vedergälla något som upplevts som fel samt sin grymhet annat än menniskans afbild?

detta existerar barns föreställningar samt barns formulering. Moses såg Gud vid ryggen. Efterhand antager Gud enstaka mera kärleksfull samt mera andlig gestalt, mot dess för att Kristus, vid identisk gång denne använder menskliga liknelser på grund av för att förstås, uttryckligen säger: Gud existerar ett ande samt önskar tillbedjas inom ande samt sanning.

142 oss hitta ingen gestalt inom verldsalltet, tillsammans med hvilken oss behärska jemföra oss.

oss behärska, vilket våra naiva fäder, anse oss existera dem förnämsta bland skapade varelser, alternativt behärska oss, vilket pessimisten, anse oss till dem ofullkomligaste. detta sannolikaste existerar, för att oss befinna oss inom enstaka medelgrad mellan varelser, vilket stå högre, samt andra, likt stå lägre än oss. Redan Herder anmärkte, för att vår mark intager ett medelplats inom solsystemet, hvilket antyder ett högre tillväxt, än invånarnes vid venus, såsom existerar yngre, samt enstaka lägre, än invånarnes vid Mars, likt existerar äldre än jorden.

angående invånarne vid den flytande Jupiter samt vid dem aflägsnare planeterna, på grund av för att ej nämna fixstjernorna,|60| sakna oss hvarje show. Analogin tillsammans med vår mark leder oss mot den tanke, för att samtliga himlakroppar äro, varit alternativt utbildning blifva bebodda. dock till säkert erhålla oss icke antaga detta. Lifsvilkoren till lefvande varelser vid solen alternativt vid kometerna synas oss omöjliga.

således många stoft kringirrar liflöst inom verldsrymden, måhända bestämdt för att forma nya himlakroppar alternativt för att underhålla solarnas värmeutstrålning. Hvem säger oss, för att icke äfven universum relativt besitter ödemarker?

143 Månen anses obeboelig utan dricksvatten samt atmosfär, likasom på grund av för att gäcka vår nyfikenhet. till detta antagande äga oss intet annat bevis – än den jordiska organismens behof.

Hvem säger oss, för att ej lif är kapabel finnas utan dricksvatten samt luft? Mars äger, såsom vår närmaste nästintill, näst månen, blifvit en objekt på grund av nyaste forskningar. Man äger trott sig var upptäcka förnuftiga varelsers planmessiga verk, kanalerna; man drömmer angående enstaka överföring tillsammans med signaleldar inom geometriska figurer. Ingenting existerar otänkbart. Spektralanalysen utvisar, för att vårt solsystems materiela beståndsdelar äro, tillsammans med erhålla, ännu okända ämnen, desamma, såsom vår jords samt leda vid en gemensamt ursprung.

144 Menniskan, såsom verldsborgare, är kapabel åberopa vissa analogier tillsammans med verldsalltet.

Hennes hufvud små frukter från växter himlakropparnas klotform, hennes hjessa himlahvalfvets afrundning. Antages spiralen såsom rörelsens grundlinie, återfinna oss hos menniskan dess mjuka våglinier. Menniskoögat blinkar tillsammans stjernornas glans. Blodcirkulationen ifrån samt mot hjertat erinrar angående attraktionskraften samt himlakropparnas rörelse. Menniskotanken existerar, likt verldsalltet, obe|61|gränsad af rummet samt tiden.

Menniskoanden existerar inom djup rörelsekraft beslägtad tillsammans med den oändliga verldsrymden samt söker instinktivt enstaka fast punkt för att hvila nära. tillsammans med dessa analogier förefaller detta något fattigt för att vilja härleda menniskoorganismen successivt ur dem lägre samt lägsta tillvarelseformerna. Den närmaste felande mellanlänken mot apan, den besvansade menniskan, äger olyckligtvis lika litet kunnat upptäckas, likt detta förmenta urslemmet, protoplasman.

145 Hvarför ej erkänna menniskan såsom ett fri skapelse?

Hvarför binda hennes tillvaro nära dem lägre organismernas gradvisa utveckling? små frukter från växter denna ej inom sin jordiska kroppshydda redan tillräckligt af jordens stoft samt förgängelse? Hvarför ännu därtill trälbinda hennes fria ande nära stoftets utvecklingskedja? Jag besitter sett titelvignetten mot enstaka läsning, vilket önskar bevisa, för att hundens samt menniskans embryo före födelsen likna hvarandra vid en kalufs.

Hvarför glömde författaren inom sin öfverdrifna blygsamhet, för att varna naturen? denna kunde ju, förvillad af likheten, erkänna hunden såsom sin herre samt öfverman.

146 O, detta underbara menniskoväsen, vilket kufvar jorden samt mäter himlarna, huru skulle detta icke förhäfvas inom sin kraft, ifall detta icke vid identisk gång vore en hjelplöst unge, såsom små frukter från växter sin avgift inom en lerkärl, ett vindfläkts offer!

Menniskan existerar vilket en blommor vid marken; då vädret däröfver går, existerar detta icke mer var, samt sitt utrymme känner detta icke mer. dock Herrens nåd varar ifrån slägte mot slägte öfver dem, liksom frukta honom.

18 16/3 95.

|62|

LJUSET.

147 Jakonsekvensändrat/normaliserat, jag älskar dig, himmelens rena ljus, Guds herrlighets sken, såsom upplyser jorden samt bygger ett bro mellan verldarna.

Inga blixtrande ädelstenar, inga vådeldar, inga palatsers elektriska ljus, inga slocknande fyrverkerier, inga scenens triumfer nära rampens gaslågor, icke norrskenets bleka flammor, icke ens ljungeldens hvassa svärdsudd, liksom genomborrar åskmolnet, behärska jemföras tillsammans med dig inom välgörande glans. Endast vinternattens djupa, aningsfulla stjernhimmel är kapabel mäta sig tillsammans med dig inom lugn estetik.

Jag älskar dina klara färger inom regnbågens öfvergångar, inom morgongryningen alternativt då solen sjunker guldklar inom hafvet. Jag vet ingen|63|ting praktfullare, än ett mörk molnvägg inom öster, enstaka ljus nedgående stjärna inom vester, en landskap inom skinande grönt samt ett hvit fiskmås, blänkande mot detta mörka molnet. Dina grumliga färgblandningar, dina askgrå moln samt dufna dimmor äro icke till mig.

Morgonskymningen existerar mig kär, emedan den avvaktar dagen, dock aftonskymningen utför vid mig intrycket af en sorgset avsked. Hellre nattens mörker, då detta uppnått sin svartaste skugga samt ögat vet, för att svartare kunna detta ej blifva, för att fastmer skall ur dess sköte framgå en ofödt ljus. Natten existerar skapelsens moder, såsom julnatten existerar Frälsarens födelsetimme, dock endast därför, för att allt högre lif uppstår ur död, all varaktig lycka ur djup sorg samt allt himmelskt hopp ur en tröstlöst idag, var hvarje utsigt synes förlorad.

148 Omskiftet af solens tid samt mörker existerar ett hvila till ögat samt tillfredsställer hjertats vankelmod.

oss skulle ej älska ljuset, angående oss ej fruktade mörkret. Polcirkelns grannar äga fått ett massiv gåfva, då dem förunnats utdragen ljus samt utdragen kväll utan afbrott:

149 »Ömsom badad inom ljus samt dränkt inom den eviga natten».

150 Kontrasternas styrka äger denna plats framkallat ett stark lifslängtan, liksom tropikerna sakna. Kraften tyckes sofva inom vinternatten, dock hans energi, då han vaknat tillsammans med vårsolen, känner sig dominerande för att avbryta höjd.

Huru spejar ej nordbon inom januari efter den inledande morgonstrimman, huru veknar ej hans hjerta inom vemod nära anblicken af den inledande stjernan inom slutet af juli, sedan himmelens sköna lyktor inom tre månaders period varit osynliga!

|64|

151 Ljuset existerar skapelsens själ, vilket skiner igenom materiens hårda skal. varenda materiela kroppar: jorden, berget, luften, vattnet, skogen, växterna, djuren samt menniskan, äro ursprungligen sjelflysande.

detta existerar endast vårt synorgan, vilket ej förmår fixera intrycket af deras numera svagare ljus. dock detta framträder stundom, var oss ej skulle anat detta, inom luften, inom vattnet, inom murket växt, hos fosforescerande djurslägten samt, i enlighet med nyare observationer, inom menniskans ögon, fingerspetsar samt hjertgrop. detta elektriska ljuset existerar intet annat än ett koncentrering af detta ursprungliga, inom samtliga domstol latenta ljus.

detta äger varit intensivare inom planetens tidigare period samt sedan aftagit. Uppgiften inom inom Mos. 1:3 existerar idag konstaterad af vetenskapen: ljuset existerar skapadt förr än solens strålar genomträngde dunstmassorna; urtidens jätteskogar äga uppblomstrat nära elektriskt ljus. Fysikens vision, för att samtliga ovägbara ämnen: ljus, värme, elektricitet, magnetism, äro endast olika yttringar af identisk urkraft, antager allt bestämdare drag af verklighet.

samt då ur allt detta framgår rörelse, kraft, existerar detta, såsom ägde oss förunnats en titthål in inom skapelsens ändlösa mekanism samt oss såge urverkets enda driffjäder sätta inom gång oräkneliga vexelhjul.

152 Optikens sinnrika upptäckter – ljusvågornas reflexion, absorbtion, interferenser, brytningsvinklar, aberration, polarisation, färgspektra, fixering inom fotografin – tillhöra forskningens vackraste konsekvens.

samt likväl huru många återstår ej ännu oförklaradt! Huru titta, huru förnimma denna ether, såsom genom sin vibration, sätter ljusvågorna inom rörelse tillsammans billioner svängningars hastighet inom sekunden? Hans tillvaro|65| existerar ett oumbärlig hypothes, dock hvar existerar beviset? Vore, likt man antager, verldsrymden uppfylld af ether, således måste hans motstånd kröka kometernas svans inom dess elliptiska rörelse.

fullfölja han det? Nej. Ethern, angående han finnes, saknar all täthet, all vikt samt likväl skulle denne vibrera samt skakningar frambringa ljus? Hvad existerar då detta ljus? existerar detta endast enstaka ytterligare krafts fenomen? existerar detta orsak alternativt verkan, kraft alternativt egenskap, helt materielt alternativt helt idéelt, alternativt blandadt? oss känna till detta icke.

möjligen existerar dess hemlighet afslöjad till andra, förtrognare stjernor, till hvilka ett ljus ifrån jorden efter hundra alternativt tusen tid skall informera, hvad på denna plats inom detta ögonblick sker.

Designen existerar tänkt på grund av såväl privatflygplan likt till affärsmässig passagerarflygplan.

Teleskopets synvidd besitter ingen ytterligare gräns, än svårigheten för att tillverka ett nog massiv lins fullkomligt transparent. Fotografen tillägg vid ljusstrålen ut för att eröfra verldsrymden, samt hvar vore hans gräns angående denne kunde öka känsligheten af sin plåt inom proportion mot detta ökade afståndet?

153 Nej, ljuset existerar icke en element, såsom andra, af materiela beståndsdelar, fastän detta ingriper inom elementerna, samt dess fenomener inom dem behärska räknas samt mätas; ljuset existerar ett andekraft, direkt emanerad ur verldsanden, Gud.

kurera dess framträdande tyder därpå. detta kommer, samt allt vaknar, nyfödes, växer, blommar, glädes samt hoppas; detta går, samt allt famlar, försvinner, gå förlorad inom detta okända intet. Jag går vid min hembygds stigar inom morgonens ljus: allt existerar förtroget, kärt samt gladt. Guds klarhet går tillsammans med mig samt jemnar samtliga stigar, afslöjar samtliga fördolda bråddjup.

Jag går identisk väg igen inom nattens personer som inte kan se mörker; allt existerar annorlunda, okändt, förvillande, hotande;|66| bråddjupen öppna sig, stegen slinta; hvar existerar jag? Min Gud, låt ditt ansikte lysa öfver mig, vägled mig hem!

154 Hvad existerar ljuset? Våra fäder tillbådo solen; detta fanns barns föreställningar, likt ännu förblända oss, då oss tillbedja guldet, prakten, äran, allt, likt glänser samt bedårar.

Ljuset existerar icke Gud; detta existerar endast hans mantelfåll. »Ljus existerar Guds klädnad.» Ps. 104: 2.

18 20/3 95.

|67|

LIFVET.

155 Sägenkonsekvensändrat/normaliserat mig, ärade män filosofer, fysiologer, skalder: hvad existerar lifvet? Icke till för att jag ej förmå lefva utan för att tänka därpå, dock detta gifs ögonblick då man frågar. Nåväl, svaras mig: lifvet existerar en fenomen, fysiskt samt intellektuelt, kroppsligt samt andligt.

Lifvet existerar förmågan för att röra sig, uppleva, tänka samt mottaga intryck. Lifvet existerar hjernans, hjertats, lungornas, nervernas aktivitet, blodcirkulationen, andedräkten tillsammans dithörande. Några tillägga: medvetandet; Spencer säger: korrespondens tillsammans omgifningen. Finnas flera svar? Ja, oräkneliga. Godt. Sägen mig då, hvad existerar enstaka skendöd, ett idiot, enstaka vansinnig, enstaka inom stelkramp förlamad?

existerar han lefvande alternativt död?

|68|

156 detta möter ju svårigheter för att fånga en sålunda vidsträckt term inom enstaka definition. Man är kapabel yttra tillsammans med Calderon: lifvet existerar ett vision. alternativt tillsammans med Salomo: lifvet existerar enstaka skugga, ett rök. alternativt tillsammans den grekisk vise: lifvet existerar skuggan af enstaka rök, σχιά χάπυης.

157 möjligen vågar jag utan krav en tillägg: lifvet existerar organiskt en kretslopp ifrån svaghet mot svaghet tillsammans relativ kraft inom midten.

Lifvet existerar mentalt samt andligt en kretslopp af problem att diskutera, samt af svaren beror dess resultat.

158 en existerar visst: för att hvarje lif besitter en ändamål, enstaka uppdrag samt för att intet lif förgår spårlöst på grund av sig alternativt sin omgifning. Hvarför skulle detta annars finnas till? detta finns ingen slump inom skapelsen, intet onyttigt alternativt ändamålslöst.

detta förekommer oss liksom skulle naturen oerhördt slösa tillsammans för att frambringa lif, likt hastigt förgås, samt likväl existerar deras undergång en vilkor till andra lif.

159 denna plats vidgar sig synkretsen, samt inkasten mångdubblas. Hvem små frukter från växter ansvaret till en förfeladt lif, hvars spår qvarblifva? Ärftliga anlag, samhällets uppfostran äga gjort uslingen samt brottslingen sådana.

160 Fåfäng undskyllan.

Äro hvarje förbrytelse samt hvarje elände oförskylda, återstår af menskligheten blott ett viljelös fårskock. Äro intrycken utifrån allt bestämmande, vore allt mekanik. Mot dessa intryck, vilket öfverallt omgifva oss, hota oss, fresta oss, äga oss mot motvigt fått viljans frihet. vid viljans uppfostran samt motståndskraft beror slutligen allt. Ansvarsfrihet inträder ursprunglig då, då viljans frihet bevisligen existerar förlamad af yttre tvång alternativt moralisk otillräknelighet.

|69|

161 inom min ungdom fanns ej Darwin dock väl beslägtade lifsåskådningar, likt vidhöllo generatio æquivoca, lifvets uppkomst direkt ur liflös materie.

Moses’ skapelsehistoria fanns en objekt på grund av naturfilosofernas gyckel. ovanligt ord uppställde ett anslående hypothes ifall den inledande menniskans tillkomst. denna ägde, beneath samverkan af solvärme, atmosfär samt fuktighet uppstått inom enstaka massiv indisk blommas kalk, tillräckligt kraftfull samt närande till för att bära en unge intill numeriskt värde alternativt tre års ålder.

Poetiskt, icke sant? dock trovärdigt?

162 således kom enstaka fräsch vetenskap, biologin, såsom företog sig för att närmare undersöka generatio æquivoca. samt titta, detta befanns nära dem noggrannaste experiment, för att var ej organiskt lif förut förefanns, var voro varenda försök för att frambringa detta lif direkt ur materien fruktlösa! Lif uppstår endast af lif; utan ett högre väckelse existerar samt förblir materien död.

Hvarje nytt lif existerar ett skapelseakt. avsked, protoplasma, urslem, evolutionstheori tillsammans allt dithörande!

163 Henry Drummond äger ej behöft öfvertyga mig ifall denna sanning, var tro samt vetande mötas inom fullständig endrägt. Jag äger ifrån unga kalenderår afskytt den materialistiska lifsåskådningen. för att söka menniskoanden inom hjernan samt den lefvande organismen inom en kadaver, besitter ständigt förekommit mig lika ovärdigt, vilket för att minska menniskokroppen mot kol, väte, syre, qväfve, fosfor samt kalk.

Hvarför böka inom dyn, då oss fått enstaka blick för att titta uppåt? Menniskan existerar ett ande, maskerad inom stoft. Humanitet isolerad existerar icke nog. Utan divinitet slutar all humanitet ohjelpligt inom bestialitet.

|70|

164 Jag besitter ingen anledning för att till min lifsåskådning ringakta andras. Jag erkänner materialismens styrka inom analysen. dock den namnlösa inre verld, såsom idealismen ställer inom ständigt samt oupplösligt samband tillsammans med intrycken utifrån, kunna jag inte någonsin förneka.

Denna inre verld, dess strider ända mot blods, dess jublande segrar, dess något som blöder eller läcker blod nederlag, dess fall inom synd, dess upprättelse inom nåd, dess skiften, illusioner, sorger samt fröjder, äga osynliga varit mitt lifs all verklighet, medan dem yttre skickelserna endast berört dess periferi.

165 Allt inom naturen anser lifvet på grund av detta högsta goda samt försvarar detta af instinkt.

Menniskan isolerad ser samt söker någonting högre. denna isolerad förmå, inom sin otålighet, anse lifvet på grund av ett börda. Dödsstraffet samt sjelfmordet erhålla ej ställas öfver den sedliga verldsordningen.

166 samt dock existerar lifvet inom sina möjligheter detta rikaste af allt rikt. »När detta bäst varit hafver, hafver detta möda samt sysselsättning varit.» Ja, detta bästa, detta välsignelserikaste inom en menniskolif existerar dess jobb inom älskade samt tro.

18 18/6 95.

|71|

SLÄGTET samt INDIVIDEN.

167 Hvadkonsekvensändrat/normaliserat existerar en frö?

Den blifvande plantans ofödda lif, enstaka tanke, liksom avvaktar termen, enstaka fråga, såsom avvaktar svar. kommande, betydelse, fägring, strid, seger, nederlag, allt existerar fördoldt inom detta oansenliga plantdel, likt enstaka sparf förmå uppsluka. Allt existerar tillfälle, intet visshet. Vinden tager fröet samt utströr detta hvar såsom helst, ingen vet stället. möjligen faller detta inom hafvet alternativt vid berget; hvar existerar dess framtid?

möjligen inom fruktbar mark samt skjuter en hjertblad. Ännu existerar dess kommande icke betryggad; ogräs förqväfver detta, vilt samt menniskor trampa detta, frosten dödar detta, regnet bortsköljer detta, solen förtorkar detta. Hvilka|72| utsikter för att inom förtid dö! samt dock segrar lifvet. en bland hundrade fattar rötter samt ersätter dem nittionio vilket förgåtts. Skulle icke detta artikel förutbestämd lag?

168 samt hvad existerar en menniskolifs saga annat än fröets?

detta moderssköte, såsom små frukter från växter detta, äger sjelf börjat samt genomgått ett utdragen rad af inflytanden. enstaka ytterligare serie af tillfälligheter, vilket dock äro förutsedda länkar inom verldsordningen, sammanför enstaka bestämd man tillsammans enstaka bestämd qvinna, samt ifrån dem utgår ett tredjeplats, barnet. detta existerar omöjligt för att ej inom denna förening igenkänna förutbestämmelsen.

kalla hellre allt annat slump; barnet är kapabel omöjligt artikel enstaka slump. Barnet existerar ett färsk, sjelfständig, andebegåfvad temperament tillsammans sin uppdrag samt sitt ansvar, hvilket inte någonsin förmå åhvälfvas slumpen. dock båda föräldrarnas inflytanden, fysiska samt psykiska, ingå inom barnet samt avbryta sig var mot andra inflytanden af lifvet samt omgifningen.

Resultatet blir hvarje gång enstaka trefaldig kombination af ärftlig disposition, lifvets uppfostran samt personlig tillväxt. Förnekar ni arfsynden? Hvarför icke lika gerna förneka ärfda lemmar, ärfda böjelser? Slägtet existerar inom grunddragen af lekamen samt själ solidariskt inbördes, liksom hafvet inom sitt dricksvatten. detta existerar blott vågorna, likt växla vid ytan. samt slutändamålet existerar likaså solidariskt: den förandligade nya menniskan.

Hvilken kolossal tanke för att frigöra en haf inom vattenångor! Hvilken verldsförnyelse för att förlossa menskligheten ur stoftets träldom »till Guds barns herrliga frihet!»

169 Slägtet dominerar oss fysiskt tillsammans kroppsfunktionerna, dem ingen är kapabel undgå, dock andligt förmår|73| detta gentemot vår fria vilja endast framkalla ett disposition. Stellæ inclinant non necessitant. ingen arfsynd, inga ärfda instinkter, drifter, begär, böjelser behärska frikalla oss ifrån personlig lån.

dem fresta oss, plåga oss, lämna oss ingen ro, dock dem trälbinda oss icke, oss äga, framför allt lefvande, fått makten för att motstå dem tillsammans med vår fria vilja. Däri ligger hemligheten af vårt herravälde öfver jorden, samt däri ligger vår dom. ingen existerar rättfärdig inför Gud, emedan ingen äger helt bestått inom den strid oss förelagts; varenda äga oss helt alternativt delvis dukat beneath på grund av stoftets träldom, såsom vår fria ande gifvits auktoritet för att besegra.

170 Hvar enskild menniska små frukter från växter inom sig läka menskligheten samt delar dess ansvar.

identisk kraft, identisk svaghet, identisk behof, identisk fiender, identisk strid, identisk rötter samt fäste inom Gud. Hvarje förbrytelse mot enstaka menniska, hvarje välgerning mot ett ytterligare existerar en förbrytelse alternativt enstaka välgerning mot samtliga. Kristi förklaring af begreppet vår nästa binder samtliga tillhopa. Detta existerar vid identisk gång afgörande på grund av dödsstraffets samt öfver hufvud till allt straffs berättigande.

Attentat mot en menniskolif existerar attentat mot allas. Kränkning af ens korrekt existerar kränkning af allas. Sjelfmordet existerar en förbrytelse, icke blott mot sjelfmördaren, utan mot den mensklighet han små frukter från växter inom sig samt till hvilken denne ansvarar. detta läka existerar större än hvar samt ett af dess delar. Rättvisan existerar sammanfattningen af allas korrekt samt kunna ej bero af individens godtycke.

171 ifall för tillfället vid denna bas hvarje lån existerar principielt hemfallen åt en straff, lika tillsammans brottet, således skulle oss blifva stående nära Gamla Testamentets|74| synorgan på grund av synorgan, tand till tand.

dock därför existerar tillsammans med Kristus kärleken sänd mot verlden, icke till för att upplösa, utan till för att fullkomna lagen. Kärleken existerar högre än rättvisan, emedan kärleken allena existerar rättvisan inom sin fullkomlighet. Den en menniskan är kapabel ej döma den andras innersta bas, emedan inom denna ständigt behärska finnas hemliga motiv, såsom utföra för att den menskliga rättvisan inom sjelfva verket blir orättvisa samt dömer detta obekanta.

Därför säger Kristi lag: ni skall älska din nästa såsom dig sjelf, ni skall hos enstaka ytterligare söka identisk förmildrande omständigheter, såsom ni upptäcker hos dig sjelf. samt följden däraf existerar, för att lagen angående tand till tand samt synorgan till synorgan, jemförd tillsammans enstaka annans okända motiv, skjuter öfver sitt syfte samt dräper ohörda. Kristi team tillämpar ej mera dödsstraffet inom dess absoluta stränghet, dock denne besitter låtit tillämpa detta vid sig sjelf, enstaka på grund av varenda, emedan han dryckesställe läka mensklighetens lån samt denna, såsom innebar skapelsens uppror mot skaparen, tillsammans med nödvändighet fordrade straffet.

172 besitter då Gud varit blind på grund av menniskors svaghet, till dem oräkneliga förmildrande omständigheter, likt dessa behärska åberopa mot frestelsen mot synd?

Nej, han äger genomskådat allt, samt därför besitter han lagt syndens straff, döden, vid den ende syndfrie, helige, likt isolerad kunde lida på grund av samtliga andra, emedan denne led utan lån. Detta existerar nåd, icke blott inom teologernas utläggningar, utan inom allmänt mensklig innebörd. Den högsta rättvisan uppvägde vid identisk våg all synd samt all svaghet.

173 Leo Tolstoy förnekar straffets berättigande vid bas af Kristi ord: »du skall icke stå emot det|75| onda», ni skall öfvervinna detta onda tillsammans med detta goda.

mot hvem sade Kristus dessa kärlekens ord? mot identisk kortsynta menniskor, åt hvilka denne förut ägde sagt: »dömen icke, sålunda varden inom icke dömde!» samt likväl straffade han icke blott fikonträdet, såsom ej dryckesställe bär, utan ock fariséerna, Jerusalem, Judafolket, samt inom domen skall denne yttra mot dem vid venstra sidan: gån försvunnen ifrån mig, inom förbannade! Nej, Kristus besitter icke förnekat hvarken lån alternativt straff.

174 i enlighet med Tolstoy, vore Paulus icke enstaka kristen, emedan denne sagt, för att öfverheten små frukter från växter icke svärdet förgäfves, i enlighet med samme författare vore samhälle samt team okristliga, emedan dem ej behärska bestå, utan för att straffa detta onda.

Villfarelsen består däri, för att Kristus varnat den enskilda menniskan till egenhandsrätt, samt Tolstoy besitter tillämpat dessa mening vid samhälle samt team, utan hänsyn mot, för att denne därmed löser upp både team samt samhälle, såsom ej behärska bestå utan domsrätt. Kristus besitter sagt: jag existerar ej kommen på grund av för att upplösa, utan till för att fullborda lagen, nemligen kärlekens högre team.

Likaså skall detta kristna samhällets team tillsammans med varenda sina brister, icke upplösas, utan fullbordas tillsammans med kärlekens team. Ty äger Gud gifvit Mose team domsrätt öfver Israels människor, således äger denne ock gifvit kärlekens team tillsammans med identisk domsrätt åt Kristi människor. på denna plats gäller endast för att bortrensa allt hat samt all att vedergälla något som upplevts som fel, likt grumla Mose team »för deras hjertans hårdhets skull».

Kristi team får döma samt straffa, dock icke hata samt hämnas. Straffets älskade ligger däri, för att detta skall utplåna skulden samt återgifva brottslingen åt den mensklighet han förolämpat. samt straffets rätt och jämlikhet ligger däri, för att den|76| bestraffade utfått den korrekt han besitter för att fordra af samhället, nemligen försoningen på grund av sin skuld.

18 1/4 95.

|77|

JAG.

175 Hvarkonsekvensändrat/normaliserat existerar envåldsherskaren, liksom regerar allt lefvande ifrån vaggan mot grafven samt bortom grafven, – likt följer dig trognare än skuggan, hvart ni går, beskyddar dig emot varenda utom mot dig sjelf, bevakar dina minsta steg, upphöjer dig öfver samtliga andra samt nedtrampar varenda andra, står beständigt vid din riktig samt din fördel, dock är kapabel ock, var ett inre auktoritet tvingar honom, bortskänka dig sjelf, din riktig samt din fördel på grund av intet?

Hvar existerar han, liksom inte någonsin lämnar dig, ens inom vansinnets mörker, han likt ni beständigt ser, hör, känner samt tilltalar, åt hvilken ni förtror dina hemligaste idéer samt likt ni tager mot råds|78| inom dina stora samt små angelägenheter, dock liksom därför ofta sviker dig samt lemnar dig rådlös, var ni bäst behöfde honom? Hvar existerar han, vilket ni instinktlikt älskar öfver allt annat inom verlden samt hvilken ni likväl, inom ångerns ögonblick, är kapabel afsky, förbanna samt önska inte någonsin äga varit född?

176 Ja, hvem existerar den gåtfulle, ständigt föränderlige, trogne samt trolöse herskaren öfver lekamen samt själ, af hvilken lif samt funderingar, beslut samt papper ständigt bero?

ni tänker vid Herren Gud inom himmelen, den högste, förste, siste samt ende, dock denne sviker inte någonsin, förändras inte någonsin såsom jordlifvets konung, han är kapabel detta icke artikel. ni tänker vid din skyddsengel, såsom följer dig hvar ni går; dock han är kapabel detta icke heller existera, denne upphöjer dig icke utan för att inledningsvis förödmjuka dig. Än mindre är kapabel ni söka honom bland jordens mäktige, såsom herska inom dygn, samt inom morgon vet ingen mer, hvar deras lokal är.

177 Godt; sök honom inom din personlig innersta lönkammare, var existerar hans thron samt bostad; hans namn existerar Jag samt till mera eftertryck Jag sjelf.

denne liknar sagans troll: hans kraft existerar inom hans namn, samt till den, såsom vet detta namn, äger han tappat bort eller missat sin trollkraft. på grund av den, likt vet hans namn, kunna denne nedsjunka mot en problematiskt, efterhängset påhäng, ett förföljande, grinande afgud, ifrån hvilken man söker lösgöra sig, dock vanligen utan succé. till dem, såsom icke uppleva hans namn, existerar han däremot den behagligaste umgängesvän, den rättrådigaste, klokaste, pålitligaste rådgifvare samt skiljedomare, liksom vet allt, förstår allt, förutsäger allt förbättrad än någon ytterligare.

för att betvifla denne herskares allveten|79|het existerar en majestätsbrott; för att förnärma honom existerar enstaka dödssynd; för att förbise alternativt förgäta honom, var han fullfölja krav vid allas uppmärksamhet, existerar antingen enstaka oförlåtlig blindhet alternativt höjden af oförskämdhet.

178 Sådant existerar denne magnats ärfda lynne, var denne visar sig inom dem maximalt olika förklädnader, än högmodigt pockande, än hycklande anspråkslös.

han existerar enstaka koloss af järn samt lera, han förmå existera seg samt fragil, envis ända mot oefterrättlighet samt undfallande ända mot förnekande af sin ärfda natur. han hårdnar mot förolämpningar, denne veknar till älskade. han förmå inom vekhetens stunder, ja all lifvet igenom försaka, glömma, uppoffra detta omedgörliga sjelf, vilket hos honom existerar inrotadt ifrån födseln. beneath hårdt tryck utifrån kunna han blifva träl beneath enstaka annans vilja; beneath kärlekens oemotståndliga tryck inifrån kunna denne blifva den älskvärdaste, tillgifnaste, ömmaste vårdare af andras intressen.

179 på baksidan hans namn, hans allt nedtrampande ärfda natur samt på baksidan hans kameleontlika väsen finnes nämligen enstaka skapelsens grundtanke, likt genomgår allt lefvande samt utgör lifvets innersta rötter, hvarför den ock måste finnas likt urkälla hos lifvets skapare samt upprätthållare, nämligen personligheten.

ett opersonlig Gud inom ett verld af personliga existenser vore allt lifs död. Utan karaktär skulle allt organiskt lif existera skyddslöst hemfallet beneath naturmakters samt andra lefvande varelsers öfvermakt. Personligheten existerar gifven åt allt, vilket besitter ett individuel tillvaro, på grund av för att skydda samt skydda tillvaron. Dess främsta kännetecken existerar för att försvara eget lif, vare sig genom motstånd, rymning alternativt list.|80| dem vilt, liksom ej behärska motstå, flyga eller fly undan, dem växter samt vilt likt ej behärska flyga eller fly undan, maskera sig på grund av för att bedraga samt förvilla sin fiende.

inom växtriket samt största delen af djurverlden existerar, tillsammans med undantag af familjen samt afkomman, liksom måste skyddas, hvarje individ antingen enstaka fiende mot hvarje ytterligare individ, alternativt utan känsla till hans lycka. inom menniskoverlden plats ursprungligen hvarje nästintill enstaka medtäflare ifall tillvarons behof, alltså ett fiende. Långsamt hafva menniskorna höjt sig mot för att erkänna begreppen nästa samt broderskärlek, dock personlighetens medfödda sjelfviskhet qvarstår samt jagar beständigt individer, samhällsklasser samt människor mot förbittrade fejder inom kampen till tillvaron.

180 detta existerar därför liksom Jag sjelf inom varenda tider äger blifvit jordlifvets herskare, tillsammans med den skilnad likväl, för att han inom växt samt djurverlden stannat såsom omedveten alternativt halfmedveten individ medan han endast inom menniskoverlden uppnått den fulländade existensen af medveten individualitet.

detta finns grader inom denna, likt inom all tillvaro. Allt organiskt lif sörjer till slägtets fortbestånd, dock redan hos växterna samt än mer hos djuren, tillkommer driften för att samverka samt förena sig inom samhällen, flera inom sällskap. inom dem högre djurordningarna rensa sig spår af gemensamt sjelfförsvar; hos menniskan utvecklar sig solidaritetstanken: enstaka på grund av samtliga samt varenda till ett.

Allt detta protesterar mot en allena herskande jag.

181 Skapelsens team existerar, för att hvarje kraft regleras genom enstaka motvigt: attraktionen genom centrifugalkraften, lifsfenomenerna genom förgängelsen, ljuset tillsammans mörkret, sjelfviskheten tillsammans kärleken, förhäfvelsen tillsammans med förödmjukelsen, lån tillsammans dom. Mensklig team och|81| samhälle äro bygda vid motvigter, samt slutresultatet existerar jemvigt.

dock huru öfver allting något som är lyft eller höjt över omgivningen måste icke den eviga temperament existera, liksom icke blott håller samtliga jemvigtens stridande, hvarandra neutraliserande krafter inom sin grabb, utan ännu därtill förmår för att ur dem förbättra lifvets fras inom stort: rätt och jämlikhet, sanning, estetik, godhet, helighet tillsammans alltings fulländning vilket yttersta mål!

18 3/4 95.

|82|

BARNET.

182 Omkonsekvensändrat/normaliserat detta organiska lifvet existerar en kretslopp ifrån svaghet mot svaghet tillsammans med relativ kraft inom midten, därför existerar denna kraft dock lifvets fras, dess raison d’être.

tidig del av ett liv samt ålderdom äro introduktion samt afslutning, godmorgon, godnatt. inom sin verldshistoriska innebörd existerar lifvet odödlig kraft samt inom Guds kraft detta enda verkliga, då ju döden existerar blott enstaka öfvergång ifrån lif mot lif.

183 Lifvets korta kretslopp inom den smala ramen af sjuttio mot åttio tid existerar enstaka förödmjukelse till menniskoandens högmod, dock underbart väl afpassadt efter planetens omloppstider.

en menniskolif om|83| några hundrade alternativt tusen kalenderår skulle förete anblicken af enstaka förtorkad mumie, betäckt af tidernas mögel, samt blifva olidligt på grund av individen sjelf. för tillfället hinner enstaka mensklig betydelse knappt förhäfva sig, innan dess hydda brister. Omsättningen af nya lifskrafter påskyndar utvecklingen. Upphofsmannen dör försvunnen ifrån en halfgjordt verk, nästa generation fullbordar samt vidgar verket.

inom den stund han lefver små frukter från växter han inom sig allt föregående lif samt lemnar sitt rika arf förökadt åt sina efterkommande.

184 Barnet börjar, var allt lefvande börjar, inom modersskötet, dess inledande lif existerar en plantlif. detta vegeterar, dricker, sofver, qvider samt småler medvetslöst. Hemlighetsfulla organiska förändringar inträda. Hjernan samt dess omhölje antaga fastare form eller gestalt, digestionskanalerna utvecklas, tänderna visa sig.

lekamen samt själ tillväxa samtidigt. detta inledande, andra, tredjeplats tydliga ljudet kommer vanligen af enstaka lycklig slump samt låter ofta länge vänta sin fortsättning. detta fjerde existerar ett soluppgång; detta existerar detta inledande medvetandet. Därefter följa dem inledande stegen, den inledande viljan, den inledande inbillningskraften inom form eller gestalt af härmningsdrift, den inledande känslan inom struktur af tillgifvenhet alternativt afsky.

Barnsjukdomarna äro utvecklingsstadier. nära tre mot fyra tid framträda anlagen samt minnet. nära åtta mot tio tid existerar barnverldens normala horizont därför utvidgad, vilket den tål, utan för att sprängas, samt idag börjar beneath lifvets, bokens samt skolans påverkan ett dagjemningsperiod. detta finnes smågamla ungar, likasom detta finnes sent vaknande.

185 Kroppens tillväxt besitter hunnit förbi själens.

dock nära tolfte året – tidigare alternativt senare – inträder|84| ett sålunda djup klyfta, för att lifvet besitter intet större bråddjup för att uppvisa. Hvad existerar detta normala barnet? Svara mig icke: en oskyldigt små människor. Nej, barnet existerar icke oskyldigt inom den fras, för att detta skulle existera utan synd, utan sjelfviskhet, afund, egensinne samt andra fel, ärfda alternativt invanda; liknande röjas, innan detta lärt sig prata.

en unge existerar oskyldigt blott inom den fras, för att detta existerar otillräkneligt. detta kunna ej sammanföra orsak samt verkan, papper samt följd; detta handlar omedelbart efter stundens intryck. Fel samt straff, lån samt förlåtelse äro välbekanta, motiven obekanta. samt detta otillräkneliga omedelbara, liksom existerar barnets svaghet, existerar tillika dess höjdpunkt. Handlingen utan motiv är kapabel förlöpa sig samt utföra skada, dock frånvaron af all kalkyl medför enstaka renhet inom uppsåtet, ett hängifvenhet samt en tillit, likt utan tvifvel äro dem attribut Kristus fordrar på grund av sitt himmelska rike.

Man måste förstå detta till för att icke titta ned vid en barn; man skulle långt hellre titta upp ifrån vår grumliga synkrets mot detta trohjertade klara barnaögat.

186 Orsaken existerar för att barnet ser verlden hel samt obruten, detta existerar hvad oss kalla objektiv. Den vuxnes klyfta mellan naturen samt anden finns icke inom denna sagoverld. Leksaken lefver samt existerar hvad den föreställer.

Djuret talar, skogen sjunger, blomman glädes samt sörjer; allt inom naturen besitter lif, röst, emotion samt mening; samtliga förstå barnet samt barnet förstår dem. angående detta inom en ögonblick förflyttades hundra mil försvunnen ifrån sin ställe, skulle detta icke detta minsta förvåna sig. inom denna höga samt trevliga objektiva åskådning igenkänna oss urmenniskan samt hennes|85| förlorade paradis.

Ormar dölja sig beneath dess blommor, dock barnet förstår dem icke samt fruktar dem icke. Hvarför lära detta frukta?

187 Klyftan, klyftan! nära den inledande ungdomens port står enstaka byggmästare, såsom uppfört höga murar inom verlden, dock muren kring barndomens Eden rifver denne skoningslöst ned. Reflexionen klyfver verlden inom spillror. denne intränger såsom ett kil af stål mellan naturen samt anden, denne frågar samt allt faller sönder.

Barnet frågar även, samt ofta efterhängset, dock detta undersöker ej svaret, detta tror. Reflexionen tror intet; denne fordrar bevis. samt denne verldens förste samt störste pedagog, såsom börjar sin lexa före all lärcentrum, slutar icke, innan han sönderslitit barnets lyckliga kurera verld inom tusen trasor till vinden.

188 oss utbildningsinstitution icke beklaga detta oundvikliga. Reflexionen existerar enstaka andemakt, enstaka verldsmakt, denne måste ju komma, han existerar utvecklingens häfstång samt vilkor.

dock denne skall ej anlända inom förtid, denne skall ej vilja förvandla knoppen samt blomman genast mot bär, ty då blir hans konsekvens enstaka omogen kart. O, dessa föräldrar, tanter samt vise skolmästare, såsom ej tycka sig tidigt nog behärska lyfta detta okunniga barnet mot sin förmenta högre ståndpunkt; ifall dem kunde ana den verld dem ödelagt, skulle all deras visdom artikel på grund av fattig för att återköpa dem skatter af tro samt lycka, dem dem frånröfvat sitt plundrade barn.

189 detta finnes ingen fruktbarare mark till goda samt onda frön, än barnahjertat.

en mening gror, en intryck fattar rötter, en kärleksbevis små frukter från växter ätbar del. Man säger för att unge enkel glömma. Ja, enkel sinne existerar dem lyckligtvis medfödt, lifvets små samt stora sorger vandra dem|86| förbi liksom spårlösa vindkast. minnesförlust består däri, för att dem lefva af ständigt nya intryck, såsom fjäriln lefver af solsken. Lyckliga tid,

När lasten fanns ett hexa,

och sorgen snart försvann,

och allt, utom min lexa,

jag enkel samt lustigt fann!

191 Ja, lyckliga tidsperiod, då man existerar allt, tror allt, vet allt samt kunna allt!

18 18/6 95.

|87|

UNGDOMEN.

192 Lifvetkonsekvensändrat/normaliserat erbjuder oss en landskap af numeriskt värde parallela skogbevuxna höjdsträckor samt mellan dem ett djup lågland.

Barnet existerar myopisk, står vid den inledande höjden, inom den rena luften mot himmelens azurblå, samt ser beneath sina fötter verlden inom hvarje dess blommor. Ynglingen äger halkat utför branten ned inom den af varenda luftdragets vindar genomilade dalen samt ser upp mot himmelen, dock ser den högt ofvanför sig, samt verlden kommer honom mot träff tillsammans med framtidens utsigt inom dalgångens öppning.

denne önskar högre, denne klättrar. Uppåt skall denne, angående detta ock gällde för att nå molnen. Mannaåldern äger klättrat en stycke vid den motliggande|88| höjdens brant samt ser oftast hvarken forntiden beneath sig, alternativt framtiden ofvan sig, emedan träden skymma hans utsigt. han lefver inom detta närvarande, var samtliga åtråns samt ärelystnadens objekt uppsluka hans blick. Gubben besitter beneath mödor samt strider uppnått den motliggande höjdens kam, ser himmelen liksom enstaka kommande öfver sig samt verlden likt detta förflutna beneath sig inom dalen.

Åter känner han omkring sig enstaka renare atmosfär, stormarna nå icke mera hit, hans blick äger blifvit långsynt, dock denne känner sig utmattad af klättringen samt söker enstaka skuggad ställe mellan dem grå klipporna till för att hvila.

193 detta existerar intet tvifvel för att ju dem inledande samt sista stadierna af lifvet, ehuru underlägsna inom kraft, äro relativt dem högsta, samt dem mellanliggande lärcentrum icke titta ringaktande ned vid någondera af dem.

Skilnaden mellan båda förtjenar för att undersökas.

194 Ungdomen synes artikel en snabbt stigande. samt likväl finnes inom lifvet intet djupare fall, än detta ifrån unge mot yngling. kurera den obrutna objektiva åskådningens verld, vilket existerar barnets lyckliga Eden, besitter brustit sönder inom skinande spillror, samt hvarje spillra utför krav vid för att existera ett verld till sig. Naturen besitter tappat bort eller missat lif, röst samt medkänsla, denna förstår icke mer sitt barndomsspråk, denna igenkänner ej mer den förtrogna anden, likt bodde inom barnet.

Ungdomens nyvuxna jobb ande igenkänner icke mera sig sjelf inom naturen. Båda fortfara för att älska hvarandra, ja, barndomens vänskap besitter numerakonsekvensändrat/normaliserat antagit kärlekens glöd. Naturen plagg sig inom sin skönaste blomsterprakt på grund av för att behaga ungdomen, samt ungdomen söker drömmande sitt ideal inom naturen. Men|89| dem behärska icke mera yttra ni mot hvarandra.

Illusionen intager åskådningens ställe. Den fordna fria tillit besitter förvandlats mot kärlekens blyghet, dem söka inom hvarandra ej mera verkligheten, dem söka symbolen. en perfekt töcken besitter utbredt sig mellan dem; dem äga blifvit främmande på grund av hvarandra. Jag existerar ej mera ni, samt ni existerar ej mera jag; låtom oss söka hvarandra!

195 existerar detta en fall?

Ja, helt visst. behärska natur samt ande, liksom enstaka gång varit en, klyfvas inom numeriskt värde utan för att förlora sin motsvarighet? behärska delarna hvar på grund av sig mäta sig tillsammans detta hela? samt likväl existerar skilsmessan en vilkor till högre framsteg. oss utbildning återfinna detta inom sista stadiet.

196 Jag besitter redan nämnt den oblidkeliga, oundgängliga auktoritet, såsom åtskiljer dem numeriskt värde.

detta existerar reflexionen, menniskoandens obetvingliga åtrå för att jemföra sig tillsammans sin omgifning på grund av för att behärska fördjupa sig inom sig sjelf. Reflexionen existerar ständigt ett fråga: hvad, hvarför, hvartill?

Titta därför mot väst efter 20-tiden.

Den börjar omedvetet inom barnets påhängsna problem att diskutera, dock barnet är kapabel icke fasthålla ett tanke, detta släpper den åter. Undan på grund av undan återkomma frågan, mot dess för att barnet finner svaret inom sig. Reflexionen existerar ett smed, vilket mörker samt dygn hamrar kallt jern, mot dess för att detta börjar rödglöda.

197 åldersspärr förmå icke bestämmas, emedan den hos några börjar tidigt, beroende af intryck, hos andra sent.

Medelgränsen kunna antagas nära tolfte alternativt 13:e året. Därefter går utvecklingen således snabbt, för att en alternativt en par kalenderår redan ersatt åskådningens verld tillsammans enstaka känslo- samt tankeverld. Den fysiska utvecklingen börjar, själslifvet följer lång|90|sammare efter. var uppstår ett inre tvedrägt, osäkerhet, blyghet, tafatthet, likt gifvit anledning för att kalla dessa kalenderår slyn- alternativt slyngelåren.

detta personliga medvetandet besitter vaknat samt tror sig öfverallt upptäcka belackare alternativt beundrare. Man önskar ej mera kallas en unge samt behandlas såsom små människor. en unge, hvilken förolämpning! samt ingen ålder föraktar sålunda djupt barndomens lekar, liksom dem tretton, fjorton, femton årens förmenta högre vishet.

198 angående numeriskt värde alternativt tre tid äger detta öfvermod åter fördunstat, samt barnet betraktas vilket enstaka främmande varelse dock liksom förmå tolereras.

Tusen andra objekt tränga sig fram, kärleken inom samtliga grader samt former, äran, till hvilken intet uppgift existerar på grund av högt, den egna kraften, modet, sjelfförtröstan, liksom utstryker termen omöjlighet ifrån sitt språks lexikon, beundran på grund av storheten, skönheten, snillet, tapperheten; samt slutligen dessa idealiserande drömmar, såsom stundom hitta en syfte inom kärleken, stundom inom fäderneslandet, enstaka ytterligare gång åter förlora sig inom en obestämdt något mellan sky samt mark.

Tankeverlden nära denna ålder existerar massiv samt rik, dock större samt rikare existerar känslornas verld. detta hvilar enstaka fantastiskt tjusning öfver ungdomens illusioner. Hemligheten af deras estetik ligger inom deras obegränsade hängifvenhet. O, denna entusiasm, såsom kunna omfamna allt, försaka allt samt förmå allt, den är kapabel ej ersättas af något annat! Tro ej vid känslornas längd, dock tro vid deras uppriktighet!

Ungdomen kunna bedraga sig sjelf, dock bedrägeri strider mot dess natur. Jag existerar äldre vorden samt ofta bedragen, dock tror vid ungdomen, vilket vid detta bästa af mig sjelf. Och|91| inte någonsin är kapabel ungdomen ställa sitt uppgift nog högt, angående sedan någonting skall qvarstå, då lifvet afplockat örnens vingfjädrar. Hvem besitter ej enstaka gång gått ut för att eröfra verlden? för att hoppas allt, detta existerar ännu icke för att förmå allt, dock detta existerar för att tro vid segern!

199 Åt hvilken ytterligare erbjuder lifvet därför många liksom åt ynglingen?

läka den ändlöst långa, obegränsade framtiden existerar hans, samt dock kunna han bortkasta detta lif till enstaka obetydlighet. beneath gatstriderna inom Paris 1848 såg man gaminerna ständigt falla på grund av karteschelden, samt ständigt klefvo var nya vid barrikaderna till nöjet för att erhålla titta på.

200 Ungdomen existerar lifvets omotståndliga drifkraft. Icke allt stort existerar utfördt af ungdomen, dock allt stort äger tagit sin begynnelse inom ungdomens drömmar samt vunnit gestalt inom dess uppoffrande hänförelse.

Gud sjelf, säger Almqvist, plats icke mer än trettiofyra kalenderår, då han dog på grund av verlden.

18 8/4 95.

|92|

LIFVETS SOMMAR samt HÖST.

201 Sommartidkonsekvensändrat/normaliserat kommer den högsta värmen ständigt efter detta högsta ljuset. Den högsta själsutvecklingen inträffar vanligen senare, än dem högsta kroppskrafterna. Normalt når topp den fysiska utvecklingen nära trettionde, intelligensen nära fyrtionde alternativt femtionde året.

Lyckligast antages ju ett jemvigt existera mellan dem båda. dock naturlagarna supplera hvarandra. Idioten samt den sinnessjuka behärska artikel kroppsligt starka medan själen hvilar, samt flera dem berömdaste skalder samt lärde äga vid höjden af sin produktivitet släpat tillsammans med enstaka förfallen kroppshydda. lekamen samt själ böja sig på grund av andens frihet, dock andens strid|93| emot köttet samt köttets strid emot anden förblifva inom samtliga tider desamma.

202 Mången, samt särskildt dem sangviniske temperamenten, förblifver inom sin innersta rötter en små människor alternativt enstaka yngling nära långt framskriden ålder, ja, intill lifvets ände.

detta existerar såsom man skulle uppleva fläktar af vårluft in inom månad. Ingenting besitter hos dessa lyckliga förmått utplåna barndomens omedelbara intryck alternativt ungdomens illusioner. detta nyktra förståndet skrattar åt dem; jag älskar dem samt – igenkänner dem.

203 Den normala gången af lifvets kamp existerar för att inledningsvis detta omedelbara intrycket förbleknar samt därefter illusionerna hårdhändt korrigeras af erfarenheten.

Mannen samt qvinnan inom medelåldern äga till många för att syssla tillsammans med omgifningen samt verkligheten, till för att mer hinna drömma. tillsammans undantag af sorgernas ärr samt kära minnen, äga forntid samt kommande på grund av dem tappat bort eller missat sin innebörd. Betrakta historikern samt fornforskaren! analysera dem detta gångna, såsom voro dem samtida där?

utföra dem detta icke mera tillsammans med tanken vid dess utfall inom detta närvarande? detta finns opraktiske Bautastenier; hvilken regel existerar utan undantag?

204 Hvad medelåldern benämner kommande, detta existerar avancemang, pensionsåldern, lefvebrödet, kapitalet, barnens uppfostran, arbete samt giftermål, slägtens arf samt intressen, såframt detta icke existerar Guds rike samt detta eviga lifvet.

samt huru detta närvarande helt upptager denna ålders uppmärksamhet, röjer sig, bland andra smådrag, inom ordstäfvet »helsan framför allt». Helsan existerar inom barndomen, liksom dess tårar,|94| en många enkel öfvergående oro, samt ungdomen egnar endast då lifvet står vid spel ett tanke däråt. Medelåldern däremot misstänker inom period samt otid krämporna, anlitar apotekarne samt uppgör husackord tillsammans doktorerne.

ingen älskar lifvet liksom den, på grund av hvilken detta fått ett praktisk betydelse; sålunda många existerar ännu ogjordt, man måste hushålla tillsammans tillvaron.

205 Yrket, utkomsten, embetsrummet, fackstudierna, hemmet, barnen, köket, sällskapslifvet, partistriderna, politiken, sammankomsterna, grannarna upptaga medelåldern. detta existerar icke arbetet, liksom sliter lifvets tråd, detta existerar inre samt yttre ofrid, söndringar, sorger, fruktan, tvekan, väntan, sviket hopp, älskade samt vänskap, egna samt andras felsteg, misstag, misstankar, missräkningar, ånger, inbillningar, vanor, laster – detta existerar dem, liksom utslita tråden.

Lättheten för att glömma samt period mot för att godtgöra finnas ej mer. för att koncentrera vår viljekraft vid detta närvarande, detta existerar för att praktiskt uträtta, hvad oss förmå. angående oss bokföra vårt lif, lärcentrum oss hitta summan af vår aktivitet störst inom medelåldern. dock för att lefva inom detta närvarande existerar vid identisk gång för att fastkedjas nära dess fordringar, ej behärska hvila inom minnet, ej hitta tröst inom hoppet.

dygn aflöser ljus, samt hvad utbildningsinstitution oss förtära, hvad utbildning oss dryck, hvad utbildningsinstitution oss kläda oss med?

206